Söder
Jag klev av tåget och gick upp ur underjorden, men hittade knappt någon himmel ändå, inte för att det var mulet utan för att husen börjar bli för stora och för höga. Kontrasten mot förra veckan, när vi rullade runt på småvägar bland mer lågmäld bebyggelse, är påtaglig.
Tog en bild ändå.
Det var de två pelarna. De gröna balkongerna. Alla dagar 8-22. Cyklarna. Varför är alla sadelskydd orange? Mannen som kom gående.
Myllret blev inte mindre när jag klev ut i verkligheten utanför.
Gatan jag tänkt gå kunde jag inte gå.
Så då gick jag här.
Tyvärr orkade jag inte lyfta på den vita bilen och slänga ut den ur bilden, så den fick också vara med.
.
Blått och gult, kvistigt mönster, samt två (nåja) rektanglar. Jag fotar vad jag ser. Ibland blir det en bild om inte motivet spricker när jag kommer hem.
Här kan man verkligen se upp! Lyfta på blicken och undra vad är det där, där uppe? Står man kvar för länge kan man få ont i nacken.
För att undvika det tittade jag neråt istället. Snart kommer löven och skymmer sikten.
Ett litet lokstall från tiden då det fanns bangård här? Plats för en brandbil? Nån som vet?
Eftersom jag gått neråt återstod nu två trappor för att komma mig upp .
Trappa upp som jag måste fota för att det dök upp en blå dam.
Och trappa två, med en gul cykel. (och lite till)
När jag kommit upp befann jag mig på läroverksnivå.
Latte
Inte kaffe, men...
Latte
det vardagliga namnet på
Södra Latin
som en gång i tiden hette
Högre allmänna latinläroverket för gossar på Södermalm.
Ungefär i alla fall. Ståtlig kåk!
Mitt läroverk var i funktionell funkisstil. Praktiskt, men tråkigt.
Och här blir vi kvar ett tag tills jag fortsätter med fortsättningen.
Håller med...ståtlig byggnad!