Så här kanske man kan se det också. Hur man kan tolka sina egna bilder. Och det var nog inte bättre förr.

Lite återanvändning av en  promenad  häromdagen, kanske en ny- eller omtolkning också. Vad  man ser,uppfattar och fångar när man går där är kanske inte alltid detsamma  som som man ser när man kommer hem, eller  när man  ska använda  bilderna. Ska texten förstärka, förklara, kommentera , eller helt enkelt ge bilden ett innehåll. Eller helt enkelt tvärtom? Att bilden ger  texten ett  innehåll, levandegör eller förklarar.

Den här bilden till exempel, hur ska den tolkas? Och måste den tolkas, eller kan den upplevas? Eller är det bara en neutral beskrivning av  den pågående hösten? När jag tog bilden hade jag inga tankar på det, jag såg  bara en möjlig  bild. Kanske styrd av  mitt undermedvetande.

Är de ljusa löven något som  ger hopp om att de kan lysa upp  i  mörkret, eller är det tvärtom så att mörkret  är på frammarsch och  snart  kommer att kväva ljuset. Eller finns det  andra tolkningar, men  de överlåter  jag till betraktaren, så länge  jag inte  passat in  bilden i en kontext, och  kanske  har ett syfte med bilden, annat än att den kanske  kan användas till något.

Det  är inte ens säkert att bilden  är rättvänd. Den kanske  är upp-och-ner. Vem bestämmer det?

Kanske är den här också upp-och-ner.

Somliga bilder har ingen naturlig replipunkt, så man säkert vet vad som  är rätt. När det inte  heller finns ett tydligt motiv som ledsagning, överlåts allt till betraktaren.

Var det bättre förr? Låt mig ge ett högst  personligt svar. För några år sedan tog jag betydligt fler dystopiskt mörka bilder. Låter jag förr bli en längre tidsrymd, blir det i stället nostalgi, med den bekymmersfria barndomen som ett paradisiskt tillstånd. Nostalgi? Ja, lite då och då dyker det ju upp nostalgiska betraktelser och promenader i min blogg.

Dansande gräs  - ett litet höstsvep med kameran.

Eller är det demonerna som anfaller. Det hade  jag nog sett för  några år sedan. Nu är det bara en lek, för att se om det blir någon oväntat. Kanske  lika seriöst som att spå i kaffesump.

Där vattnet oväntat bubblar upp.

Bara en bild? Eller finns här okända underströmmar?

Ett utsnitt ur en grå värld.

Eller blir världen bättre i färg?

Vi kanske inte ska se allt i bara svart och vitt.

2014-09-27 11:32   gorred

Synnerligen intressanta tankar (och bilder). Vårt bildspråk är ju präglat av vilka vi är, våra känslor, våra erfarenheter etc. Och vad som är hönan respektive ägget när det gäller text och bild är ytterligare en bra fråga...

Besvara

Svar från janolof 2014-09-27 13:16

Tack Göran!
Jag har själv svårt att skilja på hönan och ägget(i det här sammanhanget) så jag tror de sammanfaller efter ett tag, en sorts kontinuerlig växelverkan kanske.

Svara