Oväntat återbesök i snusfabriken efter mer än ett halvsekel

Den här porten brukar vara låst, men idag stod den öppen på vid  gavel och jag kunde kliva in. Jag brukade inte gå in där på den tiden, där inne fanns stora grabbar som bevakade sitt revir och slogs för det. I alla fall hade de lurat i mig de och jag var godtrogen.. Bara någon enstaka gång var jag in där, i sällskap med någon som bodde där. Då var jag säker.

Idag var det alltså bara att kliva in

Så här fint var det inte då, en massa blommor och sådant tjafs, det var bara rena stenläggningen på den tiden, och jag minns gården som mycket större, men det kan nog bero på att jag var sex år då. Sedan flyttade vi.

En gång tiden låg Stockholms första snusfabrik här, men det var förstås ännu längre sedan, och då låg det stall runt den här gården..

En gång följde jag med  hem  till en kompis som bodde här. "Om du går med mig är det inget farligt, då gör dom inget". De farliga grabbarna alltså. Det minnesfragment jag hade var att vi gick tvärs över den här gården, in genom en port till, och sedan nerför  trappor några våningar till en annan gård.

Alltså gick jag nu tvärs över gården och in genom den inre porten och ner för några trappor .

.

Där hittade jag en liten gård två våningar under gatuplanet.

Jag insåg att här skulle jag inte komma längre utan tillgång till nycklar, så jag vände och gick upp igen.

Och ibland letade sig dagljuset ner till mig.

När jag kom upp till gatuplanet kom just en av husets nutida invånare hem.

Han hade lite bråttom, för han skulle in och byta  kläder innan han skulle iväg igen, så vi stod bara och pratade i en kvart. Han tyckte det var jätteroligt att jag tittat in.

Jag gick ut på gatan och gick till nästa gathörn och där ligger Tårtan, fiket alltså där det var fotofikadags, och jag kom  alldeles lagom dit.

.

2013-05-08 22:28   DanneWest

Sista bilden i skönt mättat ljus! Fotofika är också skönt och njutbart!

Besvara