Oboy, sten och is
Spetsbergen -76 del VI
Och en Leica

Klockan var 21 och vi stod framför glaciären bland grus, sten, is, lera, snö och forsande brunt vatten, Oboyfärgat.

Här står jag, och kompisarna där borta, och mellan oss iskall Oboy.

Med ett skutt tar jag mig upp till dem och då ser jag denna syn ut över fjorden. Vattnet har skurit sig en fåra i isen och rinner ner i det tomma deltalandskapet nedanför. Och, alla Leica-entusiaster, ser ni att han har en Leica?

Vi är nu uppe på isen, och dagboken berättar: 

"Glaciären lättgången, plan, sträv, sprickfri. En och annan bäck på ytan, högre upp snöslask, ytvatten och allmänt blött. Inte dumt med stövlar.  ...Kafferast vid halv-12-tiden. Moln börjar lägra sig, säkert nederbörd i fjärran. Vid rastens slut börjar det också snöa lätt. När man står på breen, breder den ut sig som ett gråblått salsgolv som övergår i fjorden. Märkliga bergsformationer runt om. Svarta, ljusa, röda, randiga, pyramid- och trappstegsformade. Kol finns säkert här och var."

Blått salsgolv.

Sträv is och strävande vandrare.  Det går uppför

Tur att vi hade en läkare med.  Ragnar plåstrar om Bosse som skurit sig på ryggsäcken!

"Efter pausen på skrå på snöfält, upp mot passet. Blötsnö, bristande skare, jobbigt men Ragnar spårar villigt. 

Lätt snöfall, sämre sikt, molnen, dimman driver in. Vi går sista biten med mig i täten uppför, tills äntligen snön planar ut och vi är uppe i passet. Svettigt, törstigt, blåsigt. Och en ny dag råder."

 Uppför.

 Kort andhämtning med utsikt.  Dimma, snöslask och vinjettering.

En timme efter midnatt var vi uppe i passet. Nu är bara frågan om det går att ta sig ner på andra sidan. Den är brantare om vi har tolkat kartan rätt. Det ska visa sig att vi gissat rätt. Nio timmar har gått sedan vi lämnade lägret. Det är en bra bit tills vi kommer till tältbar mark.

Vi tar en titt på kartan

Har ni märkt att jag gillar kartor? Gröna strecket visar vår ungefärliga väg. Runt 2 mil och 700 meters stigning.

Vi pustar där ett tag innan vi fortsätter .

Till första inlägget i berättelsen

2008-09-19 20:33   Lysa

Så roligt att läsa. Intressant kanske är ett bättre ord, men det är också roligt.

Besvara

2008-09-19 23:54   joakimsundkvist

Fina bilder som får mig att längta lite till snö och riktig vinter... hmnn.... fast det är klart det är ju bara några enstaka veckor kvar innan det är dags att byta till vinterdäcken.

Det är nästan omöjligt att se Leican för den är ju så diskret. Det är nästan så att även fotografen försvinner och inte syns mot bakgrunden ;-)
/Jocke

Besvara