När ljuset ändå väcker en, hus av skilda slag, en bok ur bibliotekets källare, lappstirra och annat som ryms i en dag

Egentligen ryms det ju mycket mer i en dag än vad som får plats i ett blogginlägg, även om man inte vänder på alla stenar och ser vad som finns där. Det finns ju hela tjockromaner skrivna om en enstaka dag

En natt börjar ju med en afton.

Med  kamerans hjälp kan man få husen att dansa i vårskymningen

När man vaknar och inte kan somna om.

Då kan man gå ut på balkongen och få lite frisk luft och hoppas att det hjälper att njuta av gryningsljuset  på träd  och byggkranar och hus.

Dagen före såg jag andra hus.

Ett hus som mest står där och väntar på sitt öde.

Och om jag vänder mig om.

Ett hus där det sitter  människor och väntar på sitt öde. Häktet.

Ytterligare en sorts hus.

Så blev det en trädbild i dag också (även om den är  från igår).

I bibliotekets källare.

Där finns det tydligen mycket som inte ryms uppe i hyllorna, och det är ju bra så  vi slipper vara helt historielösa. Undrar hur länge en bok ska stå outlånad innan den hamnar där? Och vilka som helt enkelt slängs?

Nu var det Heidenstams Hans  Alienus som fångat min nyfikenhet, minns inte var jag snubblade på honom nyligen, men har svaga minnen av att han nämndes på skolans  svensktimmar.  Så med boken uppfiskad ur källarmörkret gick jag till det lokala fiket och satte mig med  en kopp latte och en god  kaka och läste. Det blev en njutning!

"Jag sörjer ej att livet går sin kosa

från barnets oro upp mot gubbens lugn.

Jag vördar gubben vid sin kakelugn

och lyssnar gärna till hans svala prosa,

där minnet av hans ungdom skymtar fram..."

Där fanns i texten, en skönhet jag inte kunde motstå. En njutning med kafé, kaffe, kaka och sköna rim.

Lappstirra?

läs själv

2015-05-28 00:01   Gun-Inger Arvidsson

Bra text och bilder så bra
för mig som gillar arkitektur.
Är det häktet i det stora med glasfönster i blått eller...
En härlig bild är det.
Gun-Inger

Besvara