När aftonen kommer och även sommaren skymmer blir tiderna längre och man kan skaka loss med kameran

Jag fortsätter att odla mitt återuppvaknade intresse för rörelseoskärpans bildskapande egenskaper, och inte då rörelseoskärpa för att motivet rör sig utan för att kameran rör sig. Avsiktligt.  Styrd av fotografen. För att skapa mönster och effekter.

Är det då bara slumpen som ger resultatet? Kan man ha någon koll, när man inte ser vad man gör. Visst blir det  oförutsägbarheter och överraskningar i resultatet, men med träning och vana kan man också styra resultatet i en önskad riktning. Men att bara repetera sådant man redan har gjort (och lyckats med) är inte spännande i längden, roligare är då när man hittar något nytt. Och lika tråkigt är det när bildresultatet blir nedslående, när en idé inte fungerar.

Långa tider

Det behövs långa exponeringstider och där dyker de tekniska svårigheterna upp. På dagen är det ljust och lång exponeringstid ger ljusa, överexponerade och urfrätta bilder. När mörkret faller blir exponeringstiderna längre, men samtidigt minskar kontrasterna i bilden. De bildmässigt intressanta kontrasterna. Att hantera och utnyttja detta är en av utmaningarna som gör bildjakten intressant. Den andra utmaningen är att få till inressanta motiv/bilder.

Men man slipper besväret att hålla kameran still. Frihandsfoto även när det är mörkt. Inget stativ! Frihet åt fotografen. (Men myggbett kanske man får räkna med, beroende på var man befinner sig.)

Skymningen faller. Först blir bilderna ganska ljusa när man rockar loss i gräset.

Mer struktur än komposition, men mönster kan ju också vara intressanta. Man får finna sig i att alla bilder inte blir höjdare när man håller på med  det här. Speciellt i början. Det ligger många misslyckanden kvar längs vägen. Men då har man i alla fall haft roligt under tiden, även om man kan bli lite besviken efteråt.

(Och, som sagt, förstora. Annars ser man inte hur det ser ut)

Vartefter ljuset tonar bort mörknar också bilderna, de mörka ytorna blir större och det gäller att hitta det ljusa i bilden.

Här är det en ståtlig vit Digitalis som får stå för ljuset.

Fotografen har varit lagom darrig på handen

Mot en ljus vägg kan några torra spretiga spiror bli riktigt skira, trots att mörkret har kommit. Där finns fortfarande kontrast.

När det mörknar blir jakten på kontrast viktig. Då är det inte fel med vita blomor.

Är blommorna tillräckligt många, kan de nästan ge ett skimmer som av månsken.

När kommer trollen?

2011-06-27 13:41   light

Jan-Olof, ditt nya bildskapande är verkligen spännande och lyckat. Du kan ju! Det här verkar vara din grej.

Besvara

Svar från janolof 2011-06-27 18:25

Tack!

Jag har ju gjort sådant här förut. Inget jag håller på med hela tiden, får ett ryck nån gång då och då. Behöver omväxling i fotograferandet.

Svara

2011-06-27 17:04   mohei

Första bilden fick en riktigt läcker struktur och tredje bilden blev väldigt snygg med härliga pastellfärger. :-)
Jag använder de flesta tider mellan 1/3 s och upp till 2 s. Man behöver inte invänta kvällen utan det funkar även på dagtid om man hittar lite mörkare platser. Dom flesta av mina trädskakbilder är plåtade på dagtid. Kolla mitt album Abstrakt natur.

Besvara

Svar från janolof 2011-06-27 18:23

Mörka platser om dagen är mörka som ljusa platser är om aftonen, och jag har tagit dessa färska bilder utanför min dörr, där mörkret inte råder. Därav mitt aftonbehov.
De här bilderna har jag använt 4 sekunder på. Allt beror på hur många rörelser man vill hinna med.

Fina träd du har!
/J-O

Svara

2011-06-27 22:35   Marie Gillander

Mycket vackert skapande! De tre sista är ju lysande bra!!
Mvh Marie

Besvara

2011-06-28 00:41   EGW

Lustigt att se skarpa detaljer i det suddiga. Riktigt hur det går till förstår jag faktiskt inte. Annars är det ju faktiskt en del riktigt intressanta resultat. Men inte riktigt vad jag själv förknippar med begreppet foto. Fast det har ju ingen betydelse egentligen.

Besvara

Svar från janolof 2011-06-28 06:09

Detaljerna uppstår av rörelserna. Man kan gör en jämn svepning med kameran, men man kan också göra småskakningar och då blir det som dubbelexponeringar som överlagras på varandra. Sedan finns det oskarp mask i Photoshop som ger skärpa åt detaljerna.

Foto?
Det gäller att vidga begreppen ;)

Svara