Morgonpromenad i storstaden
Det var bäst att passa på i gryningen, för det var då det fanns tid till en promenad. Då var det också fortfarande ganska svalt och skönt, även om vi ännu inte kommit till den riktiga värmen, som senare verkligen skulle få oss att längta efter svalka.
Ibland är det också svårt att komma ihåg. Jag försöker rekonstruera med hjälp av bilderna, men jag får ibland inte ihop sammanhangen, mina inre minnesbilder ser annorlunda ut än de diabilder jag ser framför mig och allt krackelerar. Kanske ska jag bara låta det vara så, för bilderna visar ändå en verklighet som inte längre finns.
Det var lite svårt att ta in att det bodde folk här, mer krypin än hus. Var det nybyggen eller rester av något raserat? Inflyttning från förvisning till fjärran landsbygd? Kulturrevolutionen var fortfarande inte så långt borta, och det var mycket man inte talade om. I den mån det fanns någon att tala med.
Det fanns förstås inte bara kojor och skjul, det fanns förstås hus också. Det vore intressant och veta hur gamla de var, även om jag tror det mesta är rivet idag och ersatt av höghus.
Prydliga grönsaksodlingar framför husen.
Och här odlades det friskt och verkade frodigt.
Vi misstänkte att en del av frodigheten berodde på att ån även var ett avloppsdike.
Så här såg det ut från andra hållet.
Och så är det den eviga frågan: Svartvitt eller färg? Jag kör med både hängslen och livrem och visar båda varianterna.
Jag gör likadant med morgoninköpen.
Svartvita grönsaker.
.
Grönsaker i färg
Morgonljus i Harbin.
Spårvägsspåren är blanka, och det tyder på att de används. Undrar om det dyker upp någon spårvagn när jag bläddrar vidare bland bilderna. Hoppet finns.
.
Tack!
/J-O
Gokväll!
ewa
/J-O