Med en mjuk ryss på Uppsalas gator. ( Dagnys efterspel)

Efter lördagens långa Dagnyfika var vi fyra som långsamt vandrade norrut längs åns östra sida, en Ewa, en Anders, en Jan-Olof och en mjuk ryss.  Den mjuka ryssen var förstås mitt Industar-objektiv som satt kvar på kameran efter mitt korta porträtt-infall i förra blogginlägget, och som nu skulle få visa vad det kunde göra  för andra motiv än porträtt.

Inspirerade av en  osåld cykel i ett skyltfönster kom samtalet att handla om vansinniga cyklister, vansinniga cykelturer och cykelstölder och andra livets väsentligheter.

Jag deltog ibland bara med ena örat i diskussionen, eftersom jag och den långsamme ryssen stannade  till ibland, och sedan fick ta till långa benet för att hinna ifatt.

Precis som det blev mjuka porträtt med ryssen blev det mjuka bilder av staden, med en mjuk karaktär som jag tyckte kunde passa för den lite äldre bebyggelsen.

Men ibland trängde nyare inslag i stadsbilden igenom mjukheten.

Efter en stund avvek Anders, för han var tvungen att gå till butiken med de blå kassarna, för att fixa helgens behov, men först  sedan han berättat om skoltidens  bus i omgivningarna. Jag och Ewa gick envist vidare.

Plötsligt insåg vi att vi skulle gå på museum.

Men först blev det lite vattenfärg för ryssen.

.

Trevligt museum, det var gratis.

Och här hade jag bytt ut ryssen mot en modern asiat.

Vi blev kvar  länge på museet. Ändå hann vi inte titta klart, men vi var  trötta och utmärglade (i alla fall kändes det så).  Men det är ju gratis, så det är enkelt att slinka in en annan gång,  Nu gick vi i stället och stärkte oss på Kafferummet Storken, så vi slapp stappla uthungrade till bilen.

2014-03-03 14:54   Hampus_6

Aha...ni avslutade med "Ryska posten" efter Dagnys ;) // Sören

Besvara

Svar från janolof 2014-03-03 17:29

Kanske var det så, helt oplanerat och omedvetet...
Tack/J-O

Svara

2014-03-03 18:02   EGW

Det är faktiskt fascinerande med denna mjukteckning. Vi är ju alltid på jakt efter mesta möjliga skärpa, men bildmässigt försvarar mjuka bilder sin plats också. Det är möjligt att skapa den effekten i digital efterbehandling, men det är inte helt lätt att få det att se naturligt ut, tycker jag. Jag funderar på om det finns något filter man kan sätta på gluggen för att få mjukare bild. Någon gång får jag utforska saken. Eller skaffa en gammal ryss att skruva på kameran :-)

Besvara