Jag sitter på en sten...

Jag har de senaste två dagarna berört tanken att ta en bild varje dag. Underförstått en tillräckligt bra bild för att publicera den här. Få se hur länge det dröjer tills jag tröttnar eller misslyckas (och vilket som inträffar först). Ibland tycker jag tanken är vansinnig (om inte annat av praktiska skäl, men dom går ju att tackla när problemet uppstår, inte minst om jag själv bestämmer reglerna), men i nästa ögonblick är tanken lika lockande som den var befängd nyss.

Är det då bara en ploj eller en lek? Nej, jag börjar tro att det är djupare än så. Det handlar om att berätta, en berättelse som jag inte vet i förväg vad den ska handla om. 

Så här kommer dagens berättelse.

På gräset två pojkar med en boll. På stenen har flickan just klättrat upp, lagom när jag passerade, och bildar en triangel tillsammans med de andra. Hon är förstås omedveten om det, inne i sin egen lek som hon är.

Dagens bild nr 3. Canon S70.