fotografering (och annat?) med ddarriga händer

Jag förstår inte
hur det fortfarande kan finnas outnyttjade vinklar.
Och blommor till Arthur på födelsedagen

Det finns saker här i världen man inte begriper. Annat bara undrar man över. Eller plötsligt fascineras över. I morse när jag passerade mina gamla genomfotograferade tunnlar slog det mig plötsligt: det finns ju nya vinklar här. Jag trodde jag redan utnyttjat alla. Eller var det ljuset. Eller återseendet eftersom jag gått en annan väg ett tag.

Outgrundliga äro alla mysterier.

 

Kanske är det grönskan som gör det. Det frodas i betongen, är det växtligheten som lurar ögat att ta en bild?

 

 

Den här vinkeln är garanterat ny, den har jag inte sett förut. Tror jag.

Men det är grönt här med.

 

Och här är det verkligen grönt.

Men det var vinkeln och perspektivet jag såg. Och mannen med hunden. Nu är människorna så där små igen i mina bilder. Det hör till bilden.

 

Här är det gröna borta för att inte förleda oss.

 

 

Och så var det dags för födelsedagsblommor åt Arthur, ett helt fång gula skönheter.

Vem Arthur är? Ingen aning, men det satt en födelsdagsbild på skyskrapebygget. Syns inte? Nä, man ska ine fota höghus med vidvinkel om detaljer ska synas.

 

Och tror ni inte Kista Science Tower tittar fram där till höger. Kanske rädd för den växande utmanaren.

 

Och så lyssnar jag på Muddy Waters. Tack Chasid för tipset.

Inlagt 2010-06-16 20:36 | Läst 2048 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
Bilder helt i min smak!
Tackar för titten... / Lena
Jag har märkt att det är lättare att hitta fotomotiv på platser där man är mycket. Man sliter inte ut dem, man blir förtrogen med dem. Fotografiskt sett.