Reflektioner och upplevelser
Där det byggs finns ständigt nya motiiv
Här ändras det ständigt
.
.
Tusbystråket, trångt och rörigt
.
Inte lika rörigt på tvärgatan
När man nästan är insnöad kan man ju sitta hemma och blogga
Då finns det ju tid över,när man sitter o vilar ryggen efter det tunga skottandet av blötsnö. Som mest numera blir det bilder från närmiljön, som man väl kan kalla det, mest Tureberg i centrala Sollentuna. Min gamla begagnade Olympus hade en liten vidvinkel på sig och vi travade iväg i det småkyliga vädret, för att se om några motiv skulle fastna. Det gjorde det och några hamnade här. Men varför just de? Ja säg det så här efteråt, men något,såg jag väl.
Den här bilden är nog ett exempel på en böjelse jag har att stoppa in flera saker i en bild.
Men sådan är ju verkligheten.
.
..
.
.
.
.
Också en verklighet ?
Vitt som snön, menn lite blåtonad, så man känner hur kallt det var
.
.
.
.Här handlar det mycket om en gammal favorit genom åren(de jag bott här) .Men inte så ofta ur den här vinkeln. Nu var det staketet som lockade mig.
.
.
En färgchock? Eller ett sätt att skildra snö och skymning.
tunneln
Sällan är tunneln under järnvägen så tom
.
.
Och inte blev de fler om man tog bort färgen
.
.
sedan fortsatte jag hemåt, som så många gånger förr
Dit och hem igen så får jag se vad det blir
Och det blev något helt annat än jag trodde. Det växte, blogginlägget alltså. Jag ville se om jag kunde åstadkomma något mer än de anorektiska nästan textlösa inlägg som jag åstadkommit. Men mina fingrar är inte med på galoppen, tröttnar fort på galoppen och gör fel, krampar och får spasmer.Men nu bestämde jag mig för att det fick bli ett flerdagsprojekt. Eller inte alls
***
.
Men jag jobbade,baklänges så det här egentligen slutet,den bild som får markera vägen dit,fast den är tagen på hemvägen,men det har väl ingen betydelse
.
.
Kommunuset och medborgaren
.
.
mmm
.
vägen hem ännu en gång
.
.
Och ljuset längs vägen
.
Byggkaos kan man kanske säga