Jag grävde fram min gamla Canon och laddade batterierna.

Då var jag ju tvungen att ta  en  promenad också.

Mitt första intryck var: vad  tung   den  var

Mitt andra intryck var: vilken  ljus  och  fin sökare  den har!

.

det blev en liten promenad idag med och då hittade jag ljuset i skogen bland annat

Det verkade vara vackert  väder i dag, så jag och  kameran slank  ut  genom grinden och gav  oss  iväg, och förstås  hade  kameran  ett objektiv med  sig, hur skulle det  annars  ha  sett  ut?

.

Vår vandring  började på den nya fina  breda   gångbanan.

Men vad  var det  för  objektiv  kameran  hade  fått  med  sig?

Jo det var kit-zoomen som  följde  med   min  första M4/3-kamera, Olympus EP-1:an som jag  köpte  för  sex  år sedan  (tror  jag det  var). Eftersom  jag  roat  mig med  andra gamla   kombinationer de senaste dagarna, tyckte jag att  et  inte  vore  mer  än  rätt att ge zoomen  en  chans   också.

Ett stängsel kring en fotbollsplan  fick bli  första testobjekt.

Sedan gick vi in i skogen och upptäckte  en  massa  solfläckar bland träden.

.

När solen  lyste bara på de ljusa löven så de  blev ännu ljusare.

Ut ur skogen.

u

Zoomen  klarade av det öppna landskapet  också!

Sådeså!

Gårdagsintryck med olika uttryck.

Ibland finns  det berättelser att  berätta, men  ibland  finns det bara intryck. Genom åren  har jag publicerat  många  berättelser ,här  i  min  blogg, men  med  tiden  har  de  blivit färre och kortare. i  takt  med  att ålderdomen  gör skrivandet jobbigare och  mer tidskrävande.

Ett  intryck  från  igår. Det  var varmt  och skönt.

Stenen i  skogsbrynets dunkla  värld

.Här var   det desto grannare.

Vid sjön.

Gick mellan  träden  som skyddade mig  mot det    värsta solskenet.

Och överallt växte det.

blandade bildfynd från lika blandade promenader

Mina promenader blir  trevligare om jag  har en kamera med mig, iallafall inbillar   jag mig det. Utan  kamera skulle  jag  vara mer stillasittande.

Den  här bilden tog  jag  häromdagen när  jag hade  satt en  gammal manuell glugg på min m/3-kamera, ett objektiv med 135 mm brännvidd och  manuell fokus. bara för skojs skull? Bara för att det går? Bara för  att se om  jag  fortfarande  kunde? Nog det sista inte  minst.

Blommorna stod 10 meter bort  i ett  dike    som jag  inte ville  gå ner i så jag stod kvar på trottoaren  och  tog  bilden.

Samma  dag, samma promenad, men  utan  trottoar tog jag  denna  bild  med samma objektiv.

En annan dag, med samma kamera men  ett modernt objektiv och autofokus fastnade det  här motivet på minneskortet.

Men det här  är  taget  med 135:an.

Men  här  är  allt modernt  igen, med autofokus och ett kort tele.

Och sedan  gick jag  in  i  skogen.

Och vad  gav  nu det här  för lärdom?

Hus i fjärran, men det var kanske pilen som fick mig att stanna till, eller skulle allt vara svartvitt?

Fotgängarskylten gav  en skugga likt en  pil. Det  var   nog därför  jag  lyfte  kameran  och  tog en  bild.

Att kyrktornet i fjärran kom med på bilden får räknas som en extra bonus.

Jag bytte  vinkel lite och fick med kommunalhuset istället.

Ljuset smittade av  sig på den   intilliggande gångvägen också.

Men kanske var   meningen med solljuset att att bilderna skulle vara svartvita .

.