Snö är en bok av Orhan Pamuk, men också sådant som flög i luften igår. Det senare fotograferade jag.

Jag gick ut för  att  ta en  promenad och precis när  jag  gått ut  lom de första flingorna dalande.

En vindby gjorde gångtunneln   vitprickig.

mm

Det blev  vitt  i fjärran.

Även på sidovägarna snöade  det.

Men nere vid  centrum lyste det  upp igen.

Så jag  gick vidare.

Och ljuset var  fint.

Påskaftonspromenad på Brevikshalvön

Jag blev bjuden dit för att  fira påsk, och är  man där blir det promenad, för  mig med  kamera, för de  övriga  utan

Den första bilden blev  svartvit

Men den såg alldeles för vintrig ut.

Så den fick  bli till färgbild.

Nästa bild fick  bli en ljus  bild, sådana som jag   som jag roat  mig  med på sistone.

Det ljusa är alltså inte snö, för  nattens snöfall var redan  bortsmält.

Bara några få båtar hade lämnat vinteridet.

Och jag  lekte  lite med  kontrasterna.

Här fick ljuset göra berget mjukare.

Och här blev det  hårdare.

På väg  hem?

Den där dagen som är så lång och som det skulle snöa på...

... då  gick  jag  ut, men såg endast enstaka vilsegågna snöflingor.

Men jag  såg  annat.

En symbios mellan kundvagn  och sten.

Rött  snöskydd.

.

Kyrkan och fåglarna försvann nästan  i snödiset.

Glad  påsk!

Gångvägar, genvägar, omvägar

Gångvägar är en viktig  komponent  i  mitt fotograferande eftersom jag  mest  är  promenadfotograf  numera. Om jag åker  in till stan,  kan  jag bli trottoarfotograf och i skogen stigfotograf. Men här  där jag  bor mest  gångvägar. Eller omvägar  när det  behövs.

Ibland  kan det vara vägar att gå lite överallt. kryssar bland  träden, liksom.

Ibland  är  det  mer utstakade stråk.

Men den bilden tog  jag nog  mer med tanke på svartvitt och de två vita  objekten i bilden, bilen  och  huset.

Men det är  klart att människorna är viktiga också, det var  därför  jag väntade  in dem. Det såg tomt ut innan.

Vänder man sig åt vänster ändras  synen.

Där kan man gå nästan  var som helst, välja  vägen   fritt, även  om de flesta väljer gångvägen som går utanför gräs och gräsmatta.

Men det  finns en genväg, väl upptrampad

Men här  var det tji.

Här fanns  för  inte  så länge sedan en genväg över gräset. Nu puts väck  och omvägar har skapats.

För att understryka mitt  ogillande, jag  gillade att gå där, förmörkade jag situationen i ovanstående  bild.

.

Kanske kan  det  här också  fungera som en genväg(varför nu någon  skulle vilja gå upp på taket till en nedlagd   verksamhet).

Här   anar man  att att det  slitna gräset  är ett tecken på att  folk tagit en genväg upp på bron.

Tunnelseende och röda skynken

Det är  egentligen  märkligt hur  många bilder   det går  att ta inom det begränsade  närområde jag rör mig  inom, när  jag  tar  mina vardagliga promenader. Visserligen blir det upprepningar då och  då, men  upprepningar  med variation, och det är en  konst det med, både bildmässigt  och verbalt.

Tunneln var ännu inte  fullt vårstädad och när jag kom dit blev  löven  till motiv.

Och när  någon går  ut  med  hunden kommer färgen till tunneln.

.

Men gossarna gick i en  annan tunnel, lika välkänd den.

Sedan  kom det röda, som en svepning över motivet och jag befann mig där.

Ja, så blev det.