Det kom snö, så det får bli ett färskt extrainlägg, man vill ju hänga med alltså.

Snön passar ju bra som en fortsättning på de ljus-himmel-bilder som jag visat i de senaste inläggen, så jag skyndade  mig ut innan snöplogarvandalerna förstörde  motiven.

Brevlådestudie

Gräset är dock fortfarande grönt.

Och den  traditionella parkeringsplatsvyn  som beskriver sakernas tillstånd får också vara med

I skyn, ljusa himlar, eller ibland tittar jag uppåt

Det har ju varit  en  del sådana här ljust jämngrå himlar den senaste tiden, gråtråkigt  kan  man tycka, men också en  jämn, fin, neutral  bakgrund om  man har något som bildar en fin silhuett. Och det passar ju mig fint, eftersom jag för  inte  så länge sedan fick upp ögonen  för tjusningen i sådana motiv.

En kraftledning till exempel.

Eller en kraftledning plus ett höstträd  med strödda kvarvarande gula  löv kvar.

Nu när det  byggs  så mycket på olika håll kan man hitta byggkranar och andra figurativa element.

Bilden beskuren i nederkant p.g.a. oestetiska element där.

Här har  jag  kört  med träd  och hus istället.

Det som lockade  mig här var huset bakom trädet. Balkongerna är i stort  parallella  med trädets grenar och gör trädet fylligare.

Här  har  jag  släppt in lite  färg i bilden också.  Det  går det med.

Det är alla sådana små fynd jag gör, som gör det så roligt att promenera med kamera. Utan kamera tenderar promenaderna att bli tråkigare och kortare.

Och nu har snön kommit igen, då kanske det blir ännu  ljusare bilder, om inte allt smälter förstås.

sådant jag såg igår, en liten höstkvartett

  Det var  ungefär här som gårdagens höstpromenad började. I alla fall får bilden symbolisera en startpunkt. Den kan också  få vara en symbol för att det var höst  det  handlade  om: höst och promenad och en kamera som  kunde  ge  mig  lite  bilder. Kanske också en berättelse, även  om berättelserna  med  tiden  har  blivit färre och  kortare och tunnare. Kanske har det mesta redan  berättats, kanske händer  det  inte  så mycket längre, kanske är berättaren trött.

Eller kanske handlar det  om variation, inspirationen behöver  annan föda, trivs  inte  med ensidig kost.

Är det kanske därför det dyker  upp ett  hus här. Inte  mycket höstfärg här  inte.

Det var ledstångens sköna form  som lockade till en bild  här. Den gav på något sätt ett sammanhang mellan objekten i bilden.

Gångtunnlar  av  olika slag  har  jag ju  länge vurmat för i mitt bloggande, men de har  med tiden  blivit  färre. Ett utslitet  motiv  kanske, men här hittade jag en  med lite  annan geometri än den vanliga, så då fick det bli  en bild. Det var ju höstfärger också!

.

Ett ensamt bord i kontrast mot den vita snön, det måste ju vara ett motiv!

Även i svartvitt. (Samma bild som ovan).

Med  på promenaden var  min   slitvarg OM5D med Sigma 30 mm. Och det här var  bara  en bråkdel av  promenaden, så det kommer säkert fler utsnitt ur  verkligheten längs min väg.

Och bilderna tål att förstoras, ja ofta vinner de på det.

Kanske är hon påväg till morgondagens fika på Fågelsången

Det är i alla fall i  rätt stad, i Uppsala.

En till på väg?

I morgon alltså, på Fågelsången. 10.30

Bilderna är av förklarliga  skäl inte från morgondagen!

Snön som försvann lika fort som den kom

Gårdagssnö.

Men jag  hann fånga den innan den försvann.