Konst i all ära, men en promenad på stan är inte fy skam det heller

Jag hade gjort ytterligare  några bilder till från  det  mäktiga  museet, så vi  tar  väl dem  också.

Silhuettgubbe  med antydd omvärld bakom gardinen.

Omvärld utan gubbe.

 Och nu ute  i  omvärlden.

Där  kan  man gå  och  Titta.

Och  man ser  det  ena  och det  andra.

Egentligen  är  det här  inte en   äkta promenad.

Det  är bara" överblivna" promenadbilder från flera dagar  i Krakow

Vilar  i solen

.

Vart ska vi gå?

.

Inbäddade  mellan husen.

Broar  såg vi  också.

Vi gick  inte  över den här, men vi gick  över en annan, så kanske kommer det  bilder från  andra sidan

Jag  gillar  ju fasader.

Bild från balustraden.

Färgstark herre vid torget.

Folk  som gick var  det gott om.

I den stora saluhallsbyggnaden finns både fik med utsikt och konstmuseum och vi besökte bägge.

Vi var  inte de  enda besökarna.

Konst ska väl tala för  sig själv, så jag ska kanske inte skriva  så mycket.

.

Och egentligen ska  man uppleva konsten själv och inte som små bilder  i  en blogg.

.

Så det blir bara ett litet urval.

.

Vi förflyttar  oss till serveringen på Saluhallens tak, där vi hade god  utsikt över  ena torghalvan. Jag la märke till de små öppningarna i balustraden  som gjorde att  jag från min  plats kunde se  ner  på torget.

Jag  passade på  att utnyttja dem.

.

Fotografera varandra.

Men  i verkligheten fotograferade  han först.

Till slut blir det kväll även på torget.

Några dagar i Krakow fick bli avsutningen, men det här är fortfarande bara början på slutet.

Krakow, den sista staden på vår  resa och  vi fortsatte  vårt promenerande även  där, ett bra sätt att upptäcka   en stad, lite på  måfå, men också  med kartan i handen, en bra blandning av spontana fynd  och planerade besök. En del städer var vi bara  allmänt  nyfikna på, i andra hade vi  konkreta  mål redan från början: "dit  vill  jag  åka för att se..."

Det här var förstås  inte  inte ett sådant  mål, snarast  en bagatell  jag  råkade se när vi  passerade. Sådana där fåniga detaljer  som  jag gillar.

Promenader  med kamera kan bli roliga  promenader, man ser  så mycket då. Grotesk teater till exempel. I alla fall  på fasadutsmyckningen. Det finns  en  web-adress för den nyfikne.

Och på köpet när  man  tittar  på fasaden   hittar  man   kanske de svenska färgerna.

... och de  har visst  mat...

Och vi  fick  en  påminnelse att köpa  lite matsäck.

Det var tydligen  någon  mer som också hade handlat.

.

Bara en bild jag  passerade. Den  råkade  visst fastna  i  kameran.

Och vi vandrade vidare.

Kanske var vi  på väg hit.

Vem vet?

torget

Hur  presenterar  man  ett torg, när det lär vara  Europas  största? Det får  kanske ske bit för  bit. till vänster syns saluhallen och den står  mitt på torget. Det finns alltså lika mycket torg  på andra sidan av hallen.

Kanske ska jag också tala om att det  är Krakow som det  handlar  om, sista anhalten på vår  resa.

Är det vanvördigt att presentera  hallens inre med en totalt  misslyckad  bild?

Jag  måste  ha totalt underexponerat den, när jag öppnade råfilen  i Lightroom var allt  inne  i hallen totalt kolsvart inte  minsta  nyans. Som om jag fotat  med objektivlocket på.  Jag drog maximalt i alla reglage som kunde göra bilden ljusare och  var sur  på mig själv. Sedan tonade jag den och bestämde  mig för att det var ett "annorlunda uttryck".

Kyrkan  är en annan dominant byggnad  på torget, men den mådde  inte  heller bra i solen, så den fick också en lätt toning.

Omstart inför 6:e staden känns det som

Omstart  i bloggandet alltså,  det  har  ju hunnit gå en månad sedan resan  slutade och vi  kom hem, dottern och  jag och  under  den  tiden  har   jag  levat med den  här  resan, så att  jag nu måste ta ett djupt andetag inför  finalen. Bloggandet  har  dragit ut över   längre  tid  än resandet  (fast förstås bara  en stund varje dag).

Men var  har  vi  hamnat  nu och vard kan finnas innanför  det där fönstret?

Målat glas (stained glass) visade det som. Inte bara  museum, utan  även hatnverksmässig  tillverkning.

.

Det var dottern  som var  intresserad  av hantverket, men  eftersom  jag  såg så gammal ut var det gratis för  mig, så  jag  hängde  med in. Man kan  ju alltid  fotografera.

.

Visst är detaljrikedomen  imponerande.

Färgrikedomen likaså.

.

Efter  det  här besöket gick  vi  på glasjakt  i staden. Lite omväxling till gnomjakten  i Wroclaw.