Tåget till Uppsala, suddiga människor och annat som kan intressera i vintermörkret.

Ja, intressera en flanerande gubbe med  kamera i fickan, en gårdag då flanörvädret kändes bistrare  än föregående dagar, så det blev ett kort flanerande. Eller  kanske kort-flanerande, för några  få digitala kort blev det.

TÅGET TILL UPPSALA

Jag hann.

Lek med uttryck

Ja det är ett delutsnitt. Rejält beskuren. Kanske ett sätt att rädda en  misslyckad bild. Kanske bara en lek. Kanske något jag kan upprepa, även om jag har  min skakiga period bakom mig.

En mer normal bild.

Tittade jag åt ett annat håll var världen blå.

Bron.

Det var kallt.

Det blåste.

Det var otrevligt.

Men det blev en  promenad.

En  kort en.

Del 2, Gårdagens promenad fortsätter idag, med lite variation i bilderna.

Fotspår i blöt snö slutade förra inlägget med, och jag får väl fortsätta där, om jag inte ska stå kvar   i kylan och stampa på samma fläck i all evighet.

Det finns alltid ett alternativ, som det står på reklamskylten.

Jag valde det  här alternativet.

Sedan hamnade jag här och lekte lite  med uttrycket i bilden.

Färgtonen kommer sig av att jag inte  har brytt mig om någon vitbalans i bilden, utan har svalt sensorns uppfattning om blandljuset, med hull och hår och låta den utgöra en bas för en lätt toning,eller hur jag nu ska  uttrycka det.

Även  i nästa bild körde jag med samma tankegång.

Här tillämpade jag det lite mer moderat.

Sedan tyckte jag att det kunde vara dags för lite folkbildning.

Mörkret  smög sig  på mig och gjorde världen mörkare och mörkare.

Utan allt konstljus hade det inte blivit några bilder på slutet.

Här återstod bara den långa mörka, slaskiga vägen hem.

Mitt sällskap på vägen var  min lilla  Panasonic GM5. Jag är nöjd med nyinköpet.

På långpromenad igen, det var ett tag sedan sist.

Det har mest varit småpromenader, förkylning och sociala aktiviteter på sistone, så kamerapromenader eller kameravandringar har det inte varit så gott om, knappt ens flanerande. Bara  några enstaka bilder. Och bloggat i paritet  med det.Men igår blev det äntligen av av igen. Fast det anade jag inte  när jag  gick ut.

Det var inte så många som hade gått före mig, eller så var de morgonpigga fotspåren  översnöade.

Här märkte jag inte att min nya kamera var ställd  på manuell fokusering, så fotspåren  får vara lite oskarpa. Vi kan kanske kalla det för "uttryck".

När kameran åter blivit fokuserande blev bilderna skarpa igen. Skönt.

Men vad är detta för  motiv?

Ett försök att fånga färgerna en nermulen  januarieftermiddag, med snö och tö och slask. En  sådan där nästan färglös bild. Lika färglös och slaskig som verkligheten. Förstora så att färgerna syns.

Oskottade trappor och sliriga trottoarer.

Här hittade jag i alla fall färg.

Kontrasten mellan  de färgstarka husen och  den vita "färglösa" snön  tyckte jag kunde bli ett motiv. Den svarta smutsiga fläcken  till vänster som en liten krydda och husen till höger, på andra sidan järnvägen, som  en extra bonus.

Lite senare kom ett ilsket morrande monster med lysande ögon och anföll mig.

Jag han fånga det innan jag och kameran flydde in i köpcentrumets trygghet.

.

Men vi  flydde raskt ut igen på andra sidan.

Och där slutar inlägget som det började, med spår i blöt snö.

Men promenaden fortsatte in i januarimörkret...

Med GM5+14 mm/2.5 i centrum

Roligare rubriker har jag ju skrivit, men den talar i alla fall vad jag gjorde ett tag idag. Gick runt med nya kameran och ett "gammalt" objektiv nere  i centrum. Sollentuna centrum  alltså. Det byggs därnere och jag tänkte att jag  skulle kunna hitta motiv  där, när maskinerna har tagit helg och står stilla. Min nya kamera har snabbt blivit en favvo-kamera, inte minst på grund av storleken, eller ska jag säga litenheten?

Det lyser i  Tingsrättens byggnad och till höger  har byggandet tagit helgledigt.

Vänder mig om och tittar mot 70-talskolosserna i betongklädsel.

Tittar också in i ett av nybyggena, studentbostäder med loftgångar in mot gården.

På väg hem,  både jag och paret på bilden.

Och så en sådan där "bild från samma dag förra året" som dyker upp på Facebook då och då.

Såhär mycket snö fanns det då!

.

Snön ger nya motiv. och då måste man ju ut och leka, inte med snön utan med kameran.

Kvarglömt och översnöat.

Bara översnöat.

.

Vissa motiv återkommer i mina bilder. De som ligger längs vägen hemifrån och ut i stora världen, ligger särskilt illa till för att hamna i min kamera. Speciellt när snön är nyfallen och solen lyser.

.

Bilarnas spår i nysnön ger liv i förgrunden. Åter en fotografisk fördel med snön.

Bilderna ovan är tagna  med min nya kamera (självklart när  man fått en ny leksak, som man måste lära  känna) och i  raw-format.

Men jag prövade också att ta några bilder i jpeg (nedan).

Då hade kameran  svårare att hänga  med i mina konstiga motiv, de krävde mycket mer efterarbete.

Men med efterarbete (mer än jag är road av) blev de drägliga i alla fall.

Så varför skulle jag köra jpg med den här kameran, när jag inte gjort det med mina andra kameror på länge?