Någon föreslog mig att ta på långkalsingar om jag skulle promenera i går, men jag valde stövlar

Det var  mer ändamålsenligt tyckte  jag. Stövlar alltså.

Och så tog jag med en kamera, det var också ändamålsenligt.

Den kunde ta bilder.

Himlen speglades himla fint i vattenpölen på asfalten och då var det himla bra med stövlar istället för långkalsonger.

Men det var inte bara  pölar, det fanns vårsol  också.

Himla fint med sol!

Men sedan hitta jag en förfrusen  snubbe

Stackars, stackars gubbe.

Men polarn verkade inte bry sig.

.

Restavfall från bandy och professorns hus, kanske även någon vy och ännu flera hus

Inte bara restavfall utan även rester från igår, som inte hann bli uppbloggade då, men kanske är smakliga även idag. Bilder kan ju ha en viss hållbarhet och surnar inte på en gång och kanske betraktaren kan ha tålamod med det utan att surna.

Så för er som inte kommer ihåg, så här såg det ut i går. Minns ni det?

Solen sken på nummer 32 kan jag se i alla fall.

Och gräsmattorna var gröna  som gräs, de var de inte idag.

Utanför  idrottsplatsen syntes all snö som inte behövdes på bandyplanen

Och när jag tagit mig upp på Brunkebergsåsen och ner igen såg jag att professorns hus blivit synligt igen när en massa byggbråte försvunnit.

Så var det igår

när det såg ut som vår.

På morgonen den tredje dagen börjar insikterna trilla in

...

... men jag börjar dagen med att hämta morgontidningen (fortfarande barbent) och inser att jag behöver kameran.

Snön har återvänt. Men det går även att fota barbent, jag är ju inte så långt hemifrån.

Nu var det inte insikter om barbenthet och kamerabehov jag tänkte på när jag skrev rubriken utan insikterna om ett förändrat liv och en gradvis försämrad dysfunktionalitet. Men allt är ju så nytt ännu. Kanske blir jag bloggmissbrukare ett tag framöver eftersom bloggandet kan fungera som en säkerhetsventil. Men samtidigt är det  bra terapi. Håller hjärnan igång.

Kanske blir jag av  med körkortet.

I väntan på ett funktionstest har jag körförbud. Till vardags gör det mig inte så mycket, för då använder jag sällan bilen och det är nära till allmänna kommunikationer, men det är ju ändå en omställning. Gubben  har plötsligt blivit gammal.

Och bilderna är som sagt färska,  tagna nu på morgonen, barbenta bilder.

I dag var det ett annat ljus

Jag ville inte förstöra det fina ljuset med färg i bilden, då skulle den tappa känslan.

Jag ville inte heller förstöra inlägget med en massa ord, så jag blir fåordig.

Förstöra inlägget med fler bilder vill jag inte heller.

Men förmodligen kommer det fler bilder från dagens  tur när jag besinnat mig.

.

Blog, bild och bokstäver, en bokstavlig bot?

En del ordinationer kan vara otrevliga olustiga eller osmakliga, men när doktorn  bl.a. ordinerar tankeverksamhet är det bara att tacka och ta emot. Dagens svåra Sudoku som medicin, ett knepigt korsord för att må bra och mota Olle i grind, och gärna fotografera. Annat än ricinolja och laxativ!

Visst finns det en sur baksida, att det inte finns någon bot,  bara sätt att fördröja nedbrytningen.

Det besvärliga är när det blir för rörigt  i skallen och man inte vet riktigt vad som är vad.

Värre är det om allt är tomt och hårt och öde.

Letade rätt på några oanvända bilder i arkivet. Bilder jag glömt bort. Har inte hunnit  med vare sig promenad eller foto ännu idag. Eller Sudoku. Bara frukost och medicin.  Lite omtumlad av gårdagen är jag nog allt.

.