Det var frost i morse

Jag smög mig ut med kameran i morse. Idag var jag inte barfota  och barbent, så jag vågade  mig längre ut för att fånga nyanserna, för det var mest nyanser av frost det var.

Skiftande nyanser av froststråken.

Bättre  i färg kanske.

Hittade små nyanser av frost i häcken också.

Men...

... ser han inte lite ut som Kalle Anka?

Så var det dags igen...

... för en skrapa.

Himlen hade lite att säga också.

.

Gårdagens breda promenad fortsatte till att börja med i fortsatt motljus och med en oväntad upptäckt

Motljus

...längs en stråt jag följt hundratals (minst) gånger till och från jobbet...

...men ändå har jag aldrig förut upptäckt  den här pipan.

Plötsligt växte en räcka avflaggade stänger  upp   i himlen framför mig, och då insåg jag  att det  var dags för färg.

Men egentligen är det ju inte förrän jag sitter hemma och bloggar som jag slutgiltigt  bestämmer om det ska bli färg eller svartvitt. Raw-formatets sköna frihet! Det hindrar mig dock inte från friheten att tänka färg eller svartvitt när jag plåtar. Men tänka fritt  blir inte alltid rätt och då är det skönt med ångervecka.

Sollentunamässan i förfall och åminnelse.

.

Verkligen fullt? Eller fult?

Vi går  upp och tittar.

Jag växlar vilt  mellan färg och svartvitt här. Jag skyller på ljuset som gjorde  att det ena eller det andra passar bäst för berättelsen. Ren pedagogik kanske att välja det som är tydligast.

Ser ganska tomt ut när vi kommer upp på parkeringen.

Somliga bilder måste helt enkelt vara  i färg.

Blev inte det här en lagom galen blandning?

Ha en bra dag!