Reflektioner och upplevelser
Efterdyningar, efteråt, eftersmak eller kanske bara After Dagnys.
Vi var några tappra, eller tokiga, som drog vidare genom staden, efter Dagnys. Hade vi inte fått nog, var vi sugna på mer eller blev vi lurade av Rauni?
Vi passerade i alla fall cykelhavet vid stationen. Det har jag undrat förut, men jag upprepar det: Hur hittar man sin cykel? Gömma nyckeln har jag lekt, men gömma cykeln? Och nu hade dessutom snön försvårat det hela.
Gula handtag är kanske ett sätt? Men om man har cykeln mitt inne i bröten?
Ewa såg också något i cykelsnön.
Tre trallande jäntor? Rauni, Lena och Ewa. Lena tappade vi här vid stationen.
Men vi andra fortsatte i den här riktningen...
... in bland de arkitektoniska formerna.
Gamla godsmagasinet, där en hel rad Dagny-fika ägt rum. Har vi vuxit ur det nu?
Och här har vi hamnat på After Dagnys. Bilder här också.
I Raunis blogg kan ni läsa mer om vad det handlar om.
Jag bara fotograferade. Och tittade.
Rauni och Vaksala torg.
.
En trappa upp hittade vi Ulla och där blev det snack om hålkameror, Holga och känslan i bilderna.
Sonymannen från Västerås dök upp här också!
Bildsnack?
Rauni och Ulla.
Och här tog sig Nic också in i bilden. Hur gick det till?
Och där lämnar jag er i ovisshet.
Godkväll!
Dagnys fotofika Del 2, med fler glada människor
Udda bildvinkel? Eller kontroll av skoputsen? Jag var inte under bordet i alla fall.
Damernas blickar går åt olika håll.
Vem det är som fotograferar och vad han fotograferar med får ni undra över.
Jag försökte integrera bakgrunden i bilden. En följd av motljuset, men också en lek med skärpedjupet.
Fast solbrände Danne är förstås huvudmotivet.
Lena.
Ännu mer motljus och integrerad bakgrund och en fotobok.
Kanske var det Raunis julklapp de tittade på.
Sören hade liftat hit från Västerås.
Och Danne igen.
Och för det första är det så att...
Ewa och Nic
Och så upptäckte de fotografen.
Och så satt nykomlingen Fredrik i hörnet och han verkade inte missnöjd.
Så var det några som drog ut på stan...
Det kanske blev en fortsättning, men inte direkt eftersits...
Håll utkik på bloggen så kommer nog svaret.
Och god morgon på er alla!
Dagnys på Fågelsången och en massa fotografer och alldeles för många bilder så alla får ni inte se
När man fikat för många gånger så blir det svårare och svårare att ta bilder utan att upprepa sig och ta bilder som man inte redan tagit femtioelva gånger (i alla fall känns det så). Därför satsade jag den här gången lite på att skjuta på måfå och välja konstiga (kanske felaktiga) vinklar blandat med det traditionella.
Rauni kom ännu senare än jag, så jag satsade på att sikta över min axel. Regelvidrigt att fota ansiketen ur grodperspektiv?
Porträtt i motljus är väl lika regelvidrigt det? Dessutom med vidvinkel!
Och här blev det både motljus och grodperspektiv! Dubbelfel!
Lena och Anna.
Det kändes som jag var lite busig och ville gör allt fel och ändå få till det.
Nic.
Mera motljus.
Ewa och Kurre.
Kurre en gång till, men så satt han också närmast.
Ännu en Rauni.
Kort skärpedjup.
Dessa små apparater, som de pläga leka med?
.
Lena öppnar moteld?
För närgånget?
Jag tror jag tar mig en funderare.
Jag tog ju alldeles för många bilder idag och dagen fortsatte efter fikat så det lär bli fler inlägg. Både här från Fågelsången och från andra ställen i Uppsala.
Behöver jag skriva att vi hade trevligt?
Så kom den då, den omtalade snön
Inte var det så mycket, och termometern visade på minus 3.
Närdå?. Nyss!
Vad gör man inte för en morgontidning?
Kallt om fötterna? Vad gör man inte för en bild? Och tidningen har jag inte hunnit läsa.
Det var snö på andra sidan av huset också.
Tror ni jag hinner till fotofikat?
Snö? Inte var det mycket inte, det som jag hittade vid förmiddagens spaning.
Snön övergick raskt till droppar.
Eller är det ännu en bild på Kista Science Tower?
Och när jag ändå stod vid rödljuset.
Framför Kista gård kude jag beundra snömängderna...
OK! Lekparken då?
I brist på snö fick det istället bli ett möte mellan hus.
.