Morgonen var så vacker att jag blev kvar
och fick sällskap i det sköna

Konferensupplevelser del 3

... forts

En underbar stund i bryggans morgonstillhet

I fjärran skymtar Hörningsholm med  medltida anor.

Med risk för att det blir alldeles för romantiskt tar jag även med en båt i bilden.

Men egentligen är jag inte ute efter romantiken, snarare lugnet, stillheten och rofylldheten och hur jag kan fånga det i komposition och former.

Mmm, så in i vassen vackert, eller... ;)

Morgonstillhet.

Sofforna står kvar och visar på skuggornas betydelse för bild och komposition.

Den här bilden kan jag inte bestämma mig för, hur jag ska förhålla mig till. Antingen gillar jag den helskarpt, eller så tycker jag bara den är banal.

Nu får jag sällskap...

Fler kamerabärare smyger sig fram mot morgonens stillhet...

...och ger sig i kast med motiven.

Tittut?

Fotograf (jag, alltså) som fotograferar fotograf som fotograferar fotograf.

Men så småningom gick vi upp till frukostbordet, bärande på skönhet i våra sinnen.

Ännu en konferensdag kan ta sin början

Fortsättning...

Utforskande av världen

med hjälp av komposition

och Olympus PEN + 17 mm

Det blev grått och kallt framåt aftonen
men om morgonen vaknade världen igen
när dimmorna lättade

Konferensupplevelser, del 2

...forts

I väntan på middagen bjöd slottets omgivningar på kulet gråväder och dimman och diset drog in som ett täcke över nejden.

(Klicka gärna på bilderna, de avnjuts bäst förstorade)

Gråkallt! Raskt tillbaks till middagsbordet efter en rask promenad för att långsamt njuta av en god måltid.

Efter en skön nattsömn hade scenbilden förändrats. Morgondimmorna drog bort och solen skänkte liv åt både landskap och människor.

De sista dimmorna dröjer i fjärran och skuggorna förstärker åkerns mönster.

Nere vid vattnet har bortre stranden återuppstått ur dimmornas dolska täcke...

... och strax blir allt himmel och vatten...

...och en stilla skön njutning.

Bara några korta konferensnoteringar...

...det blir flera

fortsättning

Olympus PEN + 17 mm

Tur att man har rast
när man är på konferens
så man kan gå ut och fotografera

Åker man på konferens, så åker man ibland en bit, så man hamnar bland nya motiv, men ofta hamnar man då inomhus. Tur då att det är paus ibland så man kan hamna utomhus hos motiven, i alla fall de i närmiljön.

Den här gången var det vatten i närmiljön och inte så många steg dit och mellan träden skymtade en brygga, en badrygga.

Det var minst lika råkallt som det ser ut. Jag badade inte.

På  ångbåtsbryggan var det lika gråkallt, så det lockade inte att sätta sig ner, men herr Svan var obekymrad.

Dessutom var det ju bara fikapaus, så jag återvände till slottet.

Dags att börja igen.

Det blev flera raster, så det här var bara prologen.

fortsättning

Olympus PEN + 17 mm

Storfrämmande i stan,
då drog vi till gränstrakterna
och njöt av vårkvällen

Sonen är i stan och går på kurs, så igår träffades vi efter jobb och kurs. Inte för att han är ouppnnåelig annars heller, men det är ju drygt 10 mil dit. När vi stillat vår lekamliga hunger och var mätta och goa var det dags för att ge själen sitt och då drog vi till gränstrakterna där vi fann en runsten.

Calle och stenen gjorde sig bra ihop i den varma kvällssolens sken. Stenen står i gränslandet mellan Täby och Vallentuna.

Tycker dom passar ihop även sedan han vänt på sig. Stenen står dock kvar.

En liten upptäcktsfärd är aldrig fel.

Jaha, hur har det här gått till då? Blixt, storm eller helt enkelt bara ålderdom?

Sköna former i skir vårdräkt får avsluta eposet.

En kvällspromenad är aldrig fel. Med trevligt sällskap är det ännu trevligare.

Olympus PEN + 17 mm

Gatusopningstrukturer och andra grusiga formfynd en solig morgon i maj

Det slog mig genast, när jag påbörjade min promenad i morse, vad dagens tema skkulle bli. Sandsopningstider råder på gångvägar och ibland efterlämner det spår, och ett sådant spår börjar dagens exposé.

En geometrisk formation där borta, med lämplig tunnelinramning.

Bara några steg till och skugga, grus och hus bjuder upp.

Kan det här vara fönstertittning, att titta på fönster?

Lång raksträcka, rena motorvägen följer sedan.

Helt annorlunda motiv och bild  än i gårdagens fuktiga mulenhet.

Här gillar jag hur mittsträngen förstärker de sköna kurvorna.

Påpasslig fotgängare anlände i rätt ögonblick, det tackar vi för.

Vi slutar med en annan fotgängarbild.

Gossen därborta spurtade på till skolan . Spåren i gruset talar sitt tydligs språk.