När dansen börjar...

När dansen har tagit sin fart och människorna sugs med i den förtrollande musiken börjar långsamt konturerna upplösas och suddas ut...

...och efter en stund kanske vårt verkliga jag börjar framträda när intensiteten och extasen stiger...

... och allting löses upp och vi blir alla en del av en gemensam sjudande massa av energi...

..som till slut kanske övergår till ett stadium av gudomligt ljus som suger upp allt.

Bara några bilder från försommarens spel- och dansstämma i Ransäter, tagna med lång exponeringstid och efteråt endast påverkade av kurvor och oskarp mask i Photoshop (och förstås av fotografens sinnesstämning).

Allt kan inte sägas med ord

Det blir ett ordsnålt inlägg idag.Jag kände för det.

Jag låter bilderna tala; olika bilder, tagna vid olika tillfällen.

Dagen när snön var nästan gul och motiven smälte bort och det knappt blev några bilder

Ja, idag smälte nästan hela härligheten bort i värmen. Tur att man hann fånga snön innan den flydde. Men under den korta tid den var här lyckades den fånga upp både frön och löv från björkarna så att drivorna nästan lyste i gult.

Min favoritgångtunnel (en av dem i alla fall) dröp av fukt i smältvattnets tecken och lyste med ett nytt skimmer.

Sedan var allt så tråkigt så jag körde ner händerna i jackfickorna och lät kameran ligga där i mörkret medan jag stretade i vinden.

That's all for today. Inspirationen rann bort med smältvattnet.

Snö,
sånt som försvinner
och annat som dykt upp sedan man passerade sist.

Snön har försvunnit i trappen, i alla fall det mesta, och guppet som några företagsamma skidynglingar byggt upp är borta när jag går till jobbet och i stället finns där sand, som gör att man inte halkar, men också ger lite kontrast i bilden, så det var bara att plocka fram kameran och ta en bild när lämpligt fordon passerade i bakgrunden.

På andra sidan gångtunneln satt några fåglar i ett träd...

...förmodligen näst intill osynliga i bilden...

...men när jag kom närmare gav de sig av...

...och då var de genast synligare när de flög...

...för att sätta sig någon annanstans.

Ja, det var dagens lilla serie-strip; "Fåglarna" i tre rutor. Tre tråkiga bilder var för sig, men inte helt meningslösa tillsammans. I den sista bilden har jag gjort ett avsteg frå vanan; jag använder inte det vidvinkligaste läget utan tvärt om, mesta telet och det blir ju inte bra. Men var gör man inte för en bra story ;)

Sedan snöade jag in på former:

Runt och fyrkantigt, brunnar och fönster.

Men jag hade ju inte lagt upp den bilden om jag inte strax efter snubblat på runt och kantigt igen

Strax därefter möttes jag av en övverraskning. Under natten hade ett nytt budskap dykt upp i nästa gångtunnel. Det fanns inte i går kväll.

Sedan var vandringen lugn och händelsefattig till strax före jobbet där det stod en modern snöskottare.

På hemvägen hade detockså dykt upp något, något som inte fanns i morse.

Godnatt och sov gott!

Former av snö

Lilleman överlevde gårdagens dödschock helt utan men och i morse kastade han sig över snöformationerna med liv och lust.

En snöbil hittade han också...

...innan promenaden fortsatte

För den som gillar gångtunnlar (jag vet att det finns i läsekretsen) stannade Lilleman till i tunnelmotljuset

Här brukar det stå fullt med cyklar

...undrar vart de tagit vägen. Flyttat söderut kanske.

Och en tunnel till blir det

Och så småningom var det dags att gå hem

Och den här blev det också innan Lilleman fått nog för dagen

Bilder: Lilleman Canon S70, igår död, idag laddad.