fotografering (och annat?) med ddarriga händer

Frostig förmiddag före första fikat, fotade frusna fingrar fina frosten fast finessen fattades

.

Frukost hade jag ätit och någon morgontidning hade det inte kommit. Termometern visade på minus 3 och jag kunde ana att det fanns fin frost ute. Lite lockade den, men å andra sidan har jag ju fotat sådant förr, så varför göra det igen? Kanske för att det är roligt, inte för att det behövs (om man nu inte räknar behovet att få ihop något till ett blogginlägg, och dessutom gillar ju jag färska inlägg).

Trots att hjärnan fortfarande led av kaffebrist (kan den göra det?) dök kamerasnacket vid gårdagens fotofika upp och jag kom att tänka på den där kameran som inte blivit använd på ett bra tag, eftersom jag envisas med små kameror som ryms i fickan, min Canon 40D. Jag satte på macroobjektivet (på kameran) och en jacka (på mig) och så klev jag ut på den lilla gräsfläcken på baksidan av huset.

Jag brukar gilla att lägga mig ner på gräset och söka mig motiv, men det var inget inbjudande i dag. Dels var det snön, dels en bröte med trädgrenar som låg i vägen. Jag beskar ett par träd innan första snön kom i höstas och det blev en rejäl hög, som jag hade tänkt forsla bort en senare dag. Då kom det första snöovädret och dränkte högen med blötsnö, och sedan frös eländet, men nu börjar jag ana att de kommer att bli åtkomliga...

Alltså stod jag upp och fotograferade och upptäckte att jag börjar bli darrhänt (som om jag inte redan märkt det, men det vill man ju helst inte erkänna). Och jag som blivit bortskämd av antiskak i m4/3-världen. Jag gick in efter enbensstativet, innan dess blev inget skarpt, en liten missräkning för mig som älskar friheten i frihandsfotograferandet när det gäller sådana här bilder. Det är ju det som ger skaparglädjen.

Nu fick det bli som det blev.

Lite sökande efter linjer och former.

Inga riktiga höjdare, men i alla fall några tillräcklig habila för att kunna mata den hungriga bloggen (eller är det min skrivklåda som behöver mättas?).