En hög, en sten och några backsippor.

Lite lätt fortsättning på förra inlägget...

Jag hade ju spanat in en hög från skogsbrynet. Med vidvinkel är det inget problem att fånga in hela högen, problemet är bara att högen inte ser så hög ut.

Eller hur?

Men man ser backsipporna på bilden (i alla fall om man förstorar). Med sipporna som måttstock verkar stenen på toppen ganska diminutiv, men den är manshög.

Väl uppe på toppen kan man luras åt andra hållet. Eller tvärtom. Är det stenen som är gigantisk eller husen som är pyttesmå.

Nu var det inte detta med förvrängda storlekar jag tänkte på när jag fotograferade, utan jag letade bara kompositioner, sökte efter linjer och ytor, var inte ute efter att dokumentera. På ett sätt är jag inte ute efter resultatet när jag går där (och när jag kryper), utan då är det själva sökandet som är det väsentliga. Ögats lust i jakten på former. Ja, ögat, jag blundar ju med det andra.

Är det en slump att det sticker upp en trädtopp ovanför stenen? Nej, den ska vara där. En del av kompositionen.

Fast allt är ju bara en lek...

Backsippor

Det var en trevlig överraskning att hitta backsippor. Jag hade inga förväntningar, hade inte varit här förut och visste ingenting. Av andra besökare som var där förstod jag att det var en populär vårutflykt att åka hit och se om de blommar. Nu var det dessutom påskafton, så det kunde bli en påskutflykt.

Attackerad av de vilda djuren la jag mig ner och studerade blomstren. Det är för tidigt för mygg, så det fick bli pissmyror som ställde till det för blomfotografen. Men det upptäckte jag inte förrän efteråt.

Just den här gjorde sig synlig på långt håll, genom att sticka upp sin lysande profil i motljuset. En elegant solist, fångad med 20 mm vidvinkel.

En fridlyst vidvinkeltrio i medljus

Trio Pulsatilla Vulgaris.

Fotografera blommor med vidvinkel, är det bara för att jag inte hade något makro med mig? Nej, det är ett annat sätt att fotografera blommor, för att få med mer av omgivning och miljö. Blända ner ordentligt för att få skärpedjup och komma nära. Kräla på marken för att hitta vinkeln. Jag gör det helst utan stativ, med stativ tappar jag spontaniteten och nöjet, då blir det bara teknik.

Blandade alster...

... får det bli på slutet.

En röd lada, eller är det en loge? Rödfärgad och knuttimrad i alla fall. Den bara stod där.

Typiskt svartvitt tänkte jag när jag såg björkarna och stubben som blänkte i solen.

...Så då fick det bli så.

Högen sedd på håll, med 200 mm.

Är det inte ett spöke på toppen? Nej det är en sten...

2011-04-24 19:21   EGW

Ett öronbedövande dån av fornhistoriens vingslag! :-)

Det blir effektfulla landskapskompositioner när man har ett blickfång i förgrunden och landskapet sedan brer ut sig bakom.

Kan man fira påsk bättre än genom att gå ut och titta på backsippor?

Besvara

2011-04-25 07:19   janolof

Uppland innehåller ju många sådana här vingslag och ibland är det inte så långt emellan dem. För mig kom sipporna som en glad överraskning, visste inte att de växte här.
Jag jobbar gärna med sådana här landskapskompositioner. Roligt när det blir lyckat.

Besvara