En blandad fortsättning, ett oväntat möte, en lyckad dag.
Det var hit jag siktade, det omdiskuterade Slussen. Sista ordet om den nergångna platsens öde lär inte vara sagt ännu, om min tidiga barndoms tassemarker.
Fortfarande går folk här som i gångna tider
In i mörkret och ut ur mörkret.
I svartvitt...
... och i färg.
Ett lätt kaos kanske.
.
.
Skönt att komma ut på andra sidan?
Nu hade jag ju kommit dit jag tänkte, och vad jag skulle göra sedan visste jag inte, men en man kom fram och undrade, på engelska, om jag kände till Fotografiska. Jag såg väl ut som att jag visste, med min kamera på magen.
Det gjorde jag ju, kände till Fotografiska, så jag pekade ut vägen, men så tänkte jag att jag följer med en bit så han inte går vilse i ombyggnadslabyrinten och då upptäckte jag hur trevlig han var så även jag hamnade bland Anders Petersens bilder, med en ung mexikan som blev entusiastisk.
Det blev Fotografiska, det blev fika, det blev en långsam promenad genom staden medan mörkret föll, vi pratade och pratade tills vi var vid Norra Bantorget, där han hade sitt härbärge.
En bra dag alltså.
Tack/J-O
Tyvärr har min bristfälliga engelska ibland begränsat mig en hel del,
jag har svårt att lära språk av någon anledning. :)
-affe
Och visst är det kul med sådana här möten.
Snart rasar den ju av sig själv tror jag.
Kostnaden för att renovera är nog lika hög som att bygga nytt.