fotografering (och annat?) med ddarriga händer

Det var nog 30 år sedan sist jag var till Abbesinien.

Till stan
med Domiplan
men vad fan
det får vara måtta
blev en tjugoåtta

Ja, i går valde jag faktiskt objektiv för  att rimmet skulle stämma. Tro't om ni vill, men det är faktiskt sant. Efter att i söndags ha prövat min Industar tänkte jag igår ta min Domiplan, men det blev alltså i stället en japan, ett Hexanon  28 mm/3.5 som fick följa med mig in till staden efter jobbet. Deet blev alltså lite vidare vyer, mer normal än ett kort tele, på min m4/3-kamera.

Jag skulle till Gärdet men steg inte av där, för jag hade även idag gott om tid och åkte en station till och hamnade i Hjorthagen

Vägen till Hjorthagen

Det var länge sedan jag var här, nästan trettio år, och jag ville se om jag kände igen mig. Kanske var jag också ute efter ett uns av nostalgi.

Sådana här apparater fanns det inte då. Det var bara att parkera och det fanns alltid plats. De flesta som bodde här var pensionärer, många ensamma änkor, och de hade inte bil.

Jag bodde i nummer 25.

Fönstren närmast bortom första balkongen, var mina, badrum plus två köksfönster.

De här husen från mitten av 30-talet var bland de första funkishusen som byggdes i Stockholm, och området fick bland gamla Hjorthagsbor smeknamnet "Abbesinien" för att det var så stökigt och så långt bort, precis som i Abbesinien vid den tiden.

Området var från början en bostadsrättsförening avsedd för gasverksarbetare och när jag flyttade dit 35 år senare var det fortfarande många av lägenheterna som hade haft samma invånare hela tiden. Medelåldern var alltså hög. Det var också en stor andel ensamma änkor. Männen hade haft ett hårt arbetsliv och många hade dött i förtid. I min trappuppgång bodde det däremot en pigg gammal farbror som berättade hur han 1912 stod vid Stadion, bredvid de stora gödselhögarna och tittade på olympiadens maratonlöpare.

Nu står den stora gasklockan kvar som ett minne av gasverkstiden. Om jag lutade mig ut genom köksfönstret kunde jag se den, i alla fall om vintern när träden saknade löv.

Den står numera i ett nybyggnadsområde. Här ska det växa fram en ny stadsdel.

Men vi får inte glömma att det är blomstertid nu ...

Inlagt 2012-06-19 08:25 | Läst 1930 ggr. | Permalink


(visas ej)

Vad heter hufvudstaden i Sverige?
Intressant reportage från gamla Hjorthagen// mvh Dan
Svar från janolof 2012-06-19 22:12
Roligt att du gillade det
/J-O
Trevligt reportage. Hjorthagen är en vit fläck på kartan för mig och kanske utrustar jag en expedition dit i sommar ;).

/Torbjörn
Svar från janolof 2012-06-19 22:14
Det är faktiskt en vit fläck för de flesta stockholmare också, det ligger lte vid sidan av, från alla håll, man kommer inte dit av misstag, så att säga.