fotografering (och annat?) med ddarriga händer

Det kanske går bättre utan sol

I morse var det mulet så jag behövde inte plåga den lilla kameran med sol som jag gjorde igår. I stället gav jag mig i kast med frosten jag såg när jag klev av bussen.

"Ingen frost utan bild", kan det vara ett motto?

Den lille jag använde idag var samma lille som jag använde igår, min Samsung  EX1. Den ryms verkligen i fickan, och är ganska så behaglig att ha med sig, och det tycker jag är vettigt, för det ska vara behagligt att fotografera, enligt mitt sätt att se, men det är förstås ganska så personligt vad man tolkar in i ordet behagligt. Nöjsamt, avkopplande, fritt, sökande, skapande, lekfullt ...

Något annat än det jag är på väg till i alla fall, jag kan göra det som faller mig in, istället för allt som måste , behövs och borde. Men det finns något annat där också, som jag inte riktigt kan sätta ord på.

Fotograferar gör jag i alla fall. Det jag ser. Men vad man ser är ju högst personligt. Två personer som tittar på samma sak behöver ju inte se samma sak, och nog gäller det i högsta grad för fotografer.

Idag var det alltså mulet och disigt, långt från gårdagens hårda morgonsol. Det ger ett annat lugn i bilderna och det blir andra linjer  och former som kommer fram, än de som solytor och skarpa  skuggor ger.

Möjligen kommer också de små färgfläckarna till sin rätta . Vem hade sett skyltarna i förgrunden och billjusen i fjärran om det varit full sol? Att det är de små  detaljerna som gör det, visste väl Povel redan  för mer än 60 år sedan, så det måste vara sant.

Inlagt 2013-01-23 19:41 | Läst 1041 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Du har helt rätt om de små detaljerna....
Hälsningar Lena (som också grunnade länge på dina bilder med olika vitbalans, men som blev avbruten när jag till slut skulle formulera något om dem)
Svar från janolof 2013-01-24 07:05
Så kan det bli i bland, allt man tänkt, blir inte av, men är det inte tanken som räknas ...