den fortsatta promenaden förde mig in på okända vägar kring järnvägen

Fotofikat var avverkat, Vretgränd likaså och en kort vandring längs Fyrisån gav varken inspiration eller bilder värda att stoppa in i bloggen, så jag insåg att det var dags att återvända till bilen. Den befann sig på andra sidan järnvägen, så mitt mål var att ta sig över eller under den (järnvägen alltså).

Jag vred alltså näsan så den pekade i rätt riktning och så gick jag genom obekanta kvarter tills jag såg något som påminde om järnväg.

Kan det här vara ett gammalt ställverk, även om dekoren är ny? I alla fall var jag framme  vid järnvägen...

Nu gällde det bara att hitta viadukten där jag skulle hitta min väg till andra sidan. Jag vred på huvudet (och näsan följde med, så att den fortfarande pekade rätt) och upptäckte  att dekoren spillt över även på andra byggnader.

Påpassligt passerade Gävle-tåget, så det fick vara med på bild också.

Själv fortsatte jag till fots...

... och hittade min undergång...

... och det var det fler som gjort.

Nu var det bara att trampa vidare till bilen. Nu var den nära.

Måste bara passera en järnväg till, men den låg i vinterträda så passagen var enkel.

Snipp, snapp, snut, så var sagan slut!