fotografering (och annat?) med ddarriga händer

Dagens jakt på vårtecken tog sig konstiga uttryck (kanske), men i alla fall ett var ett äkta vårtecken

Vårljuset föll på bilen och jag såg det genom fönstren innan jag gått ut ur huset, så det får bli dagens första tecken, fast det var på eftermiddagen.

Jag hade min lilla Lumix G2 med mig och på den satt det ett gammalt manuellt 40 mm/1.8, så det blir ett lätt teleperspektiv på bilderna, lite av utsnittsfotografi kanske. 40 mm är ju ekvivalent med 80 mm på småbild/fullformat. Det är en fickvänlig kombination, jag kan stoppa ner kameran i jackfickan om jag vill ha händerna fria.

Eftermiddagsvårsolen värmde även denna gudsförgätna port.

Vacker? Ful? Vårtecken? Onödig bild? Usch och fy? Välj själv. Tydligen gillar jag motivet, jag har ju fångat det förut, eller är det så att porten ligger längs en motivfattig del av promenaden?

Kanske ett mer äkta vårteckensfotoförsök?

Det blåste, men ett kort ögonblick stannade kvisten till. Jag börjar få lite ordning på manuell fokusering med den elektroniska sökaren. Med displayen hade jag aldrig fått till det.

Granarna då, hade de något att förtälja om våren? Jag vet inte, jag försökte inte prata med dem.

Bilden var nog mer ett tekniktest, hur skulle raw och Lightroom klara det här, nybliven raw-are som jag är (men råare har jag inte blivit). Alldeles utmärkt, bilden blev snäll och lättjobbad.

Sedan gick jag in i en skuggvärld

Plötsligt såg jag min egen skugga och insåg att jag skulle ägna mig åt skuggverksamhet när jag kommit ut ur granskogen.

Men det fanns snyggare foto-objekt än fotografen.

Bron, fotografen och en vanlig man med skugga...

... fångat på gränsen mellan ljus och skugga, för det är väl därför gränsröset står där.

Svartvita skuggor

Tyckte tydligen att gräset var fint.

Och äntligen!

Ett äkta vårtecken!

Det är skönt att gå i solen med en kamera i handen (eller i fickan)

.

Inlagt 2012-03-12 18:30 | Läst 955 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur många stjärnor ser du här? * * *
Skriv svaret med bokstäver
Den egna skuggan kan ömsom vara i vägen och ömsom vara bildmässig. I tredje bilden från slutet är den definitivt bildmässig. Den kommunicerar fint med cyklisten nedanför.

/Torbjörn
Svar från janolof 2012-03-12 18:45
Lek med egen skugga, kan man kanske kalla det för. Men som solitär bild, och inte en del av berättelsen, är det nog där den fungerar bäst.