fotografering (och annat?) med ddarriga händer

Återvände till sagolandet för att se om det var rätt trappa.

Tänk hur  mycket inspiration en fransk barnflickas öden  för mer än ett halvsekel sedan kan  tillföra bloggen och mitt spankulerande med en  kamera i fickan. Jag återvände idag till sagolandet, men letade rätt  på den långa trappens nedre del. Lite blygsam är den där den börjar och vet  man inte att  den ska finnas är det inte så att  man spontant ser den mellan husen. Men nu hade jag ju sett den  i förra blogginlägget, så jag visste att  den skulle finnas. Även i verkligheten.

Den blygsamma starten.För säkerhets skull i svartvitt eftersom det var länge sedan då färgbilder inte var så vanliga, även om bilden är tagen i dag.

Trappan  letar  sig uppåt och fotografen följer efter. ibland  med stora  kliv, eftersom trappan är dåligt underhållen.

Färgerna börjar återvända  när jag närmar  mig gårdagens sagoland.

Jag närmar mig bebyggelsen i sagolandet. Undrar  om  Pippi och  Ronja och den franska barnsköterskan är hemma?

Till slut är jag uppe på åsen igen och tillbaka till nutiden.

Nutidsutsikt över Edsviken  och nutidsbetongplattor på utsiktsplatsen (om det nu är en sådan).

Jag tittade i alla fall på utsikten en kort stund, och sedan gick det  nedför tills det stora brölet kom klockan  15.

Inlagt 2016-03-07 19:45 | Läst 656 ggr. | Permalink


(visas ej)

Vad heter hufvudstaden i Sverige?
Fint huggen kantsten i sagotrappan!
Svar från janolof 2016-03-08 10:28
De har nog legat där länge, troligen från den tid man kunde hugga i sten
/J-O
De svartvita bilderna är riktigt stämningsfulla. Det känns fridfullt att titta på dem och man längtar faktiskt efter en sådan stund och plats. Tack för de bilderna!

Ha det gott! /Thomas
Svar från janolof 2016-03-08 10:34
Svartvit kan vara som en tidsmaskin, men också känsloskapare...
Tack för dina ord!/J-O