Är det tankarna på stadens själ som gör mig trött och snorig, eller är det bara svårt att välja

Dagligen matas man nu med pockande, påträngande  paroller  från Finurliga Frihetspartiet, Samma som sist, Vimsiga väljares val, Bevara Sverige bäst, Listiga lurendrejerier, Pockande Propagandister, Friska Viljor och  allt var de heter. Eller är det Raka rör som gäller?

Överallt kan man se spåren av dem.

Men...

... det var inte det valet det skulle handla om, utan val av stad för att utforska stadens själ. Vad det är avstår jag från att beskriva, det är en lika svårdefinierad storhet som känsla och stämning,  och är som dem svår att mäta, men kan  kanske upplevas.

Idén föddes ur min bokmalsperiod  tidigare i sommar (och som jag just nu tar en paus från). Det var framförallt två böcker som fick mig att börja fundera. Den första var den sneda boken som  dök upp högst upp till  vänster i bokhyllan, när Tor och hans medhjälpare knäckt bredbandet i min del av världen, en roman som utspelade  sig i Toronto under förra århundradet och där författaren knappt skriver något  om staden, men där man kan insupa stämningar (hittar inget bättre ord) bakvägen, så att säga.

När den  tog slut kände jag mig inspirerad att plocka fram en annan oläst bok ur bokhyllan, Omar Pamuks Istanbul, inte en roman, men stilistiskt delvis som en sådan där han skildrar staden i ord, men  också med gamla bilder. När den var läst gick jag till biblioteket och fyllde på med en roman av samme författare och  ökade på Istanbul-stämningen och någonstans där växte mina tankar om stadens själ upp

Ingen Istanbul-stämning, men  väl Sollentuna-stämning.

Kanske...

... kan jag närma mig frågan om valet av stad för att fånga själen (inte att förväxla med  ett annat aktuellt val).

Vilken stad känner man bäst? Den där man vuxit upp och bott större delen av livet? Det tror jag är fallet  med båda de ovan nämnda författarna. Men om man flyttat ett antal gånger, hur är det då? Jag tänker på mig själv, jag har flyttat  tio gånger i mitt liv om jag räknat rätt  och jag har bott i tre olika kommuner, alla med samma begynnelsebokstaven,  Stockholm, Sala, Sollentuna

Mycket mer än S har de nog inte gemensamt.

Och...

..så är det en annan sak, vad är en stad idag i det här landet, när vi inte har några städer, bara kommuner? Bara ett ord? och när kan jag använda ordet? Kan jag försöka hitta stadens  själ i kommunen Sollentuna, där jag bor idag. Bara akademiskt hårklyveri kanske? Det är farligt att promenera, det är då sådana där  tankar dyker upp.

Börjar det bli en stad när det finns gathörn där ljuset kan falla?