Är det dags nu igen? Börja eller börja om? Först kom det och sedan försvann det. Ska det vara nödvändigt?
Nytt år har det gått och blivit. Aldrig får det vara som det varit, hela tiden skall det ändras. Det var nog bättre förr, då var det som det var, och därmed basta. Och åren var längre, det minns jag tydligt från barndomen. Och snön låg kvar och smälte inte och blev till is och halka. Varför gör inte politikerna något åt saken? Var de också bättre förr?
Titta bara hur halt det är i lekparken, ska det få vara så? Kan inte snön få ligga kvar, det är sådan onödig klåfingrighet att låta den smälta bort. Det är säkert SJ:s fel, eller eller Maya-kalenderns , eller kanske ett av Emils hyss . Snart kommer nog morlockerna, dementorerna och nazgulerna också. Varför gör ingen någonting?
Nytt år har det alltså blivit igen, ska det vara nödvändigt det? 2013, "tvåtusentretton" som jag envisas med att säga. "Tjugo tretton", det låter lite fånigt, tycker jag, kanske byråkratiskt petimäteraktigt, onödigt militäriskt, eller för den delen onödigt exakt. Hur exakt måste man egentligen vara när det gäller ett helt år, man har ju tid på sig, hela tolv månader. En portkod kan få heta tjugo tretton, men inte ett nytt, färskt och fint år, det är värt något bättre och finare.
Ibland är ett fönster finare än de andra.
Det var halt i morse och solen gick upp. Jag gick upp tidigare, och sedan gick jag, mest där jag brukar gå, men för första gången i detta nådens år MMXII. Det fanns fortfarande bilder kvar att ta, de hade inte tagit slut ännu, det kanske blir ett bra år.
Tjugohundratretton tycker jag inte heller låter vettigt. När annars säger vi tjugohundra? Kanske om vi har hundra tjugor.
Ja, ja, nu har det börjat, så då är det väl bara att fortsätta då. Det går mest av bara farten. Undrar vad de där beundransvärda människorna som tog en bild om dagen förra året ska göra i år? Det skulle aldrig jag klara av, då måste man ju bestämma sig för att göra det, och det är svårt nog, och sedan måste man göra det också. Ännu värre. Jag föredrar mer att vara som OA:s gamla figur, men inte lika drastiskt förstås: "Mannen som gör vad som faller honom in".
Jag tror inte på nyårslöften heller, alltså inte andras, men egna. Därför ger jag heller aldrig några nyårslöften, jag skulle aldrig håll dem. Och är det något löfte jag skulle hålla, då behövs heller inte löftet, för då skulle jag ändå hålla det, utan att avge det. Eller så är jag som Orsa kompani, jag lovar inget. Utan bestämt efteråt.
Men jag tror nästan jag kan lova att jag kommer att fotografera i år också. Och blogga. Och fika. Det börjar ju dra ihop sig till det senare har jag förstått.
Det drar sig säkert ihop till annat också, men det vet jag inget om, eller så har jag glömt, eller så är det en hemlis.
Snöhögen och apelsinen.
Och bilderna? De är förstås tagna idag, med en sådan där kamera som går ner i fickan och alltid kan vara med, bara man inte glömmer den.
.
God Fortsättning, om vi får någon trots alla spådomar och kalendrar! :)
-affe
Fin stämning i dina bilder i dag. Hoppas fikat får dig att tro på framtiden igen.
Nyårslöftet att fika minst lika mycket som förra året och fortsätta stoppa promenadkameran i fickan låter ju bra! Förstår inte varför alla skall vara så lutheranska och bara lova sånt som det tar emot att göra? Man kan ju lika gärna lova något som får en att må bättre. Det blir dessutom förmodligen trevligt för omgivningen också!
Tänker Ylva
Tack för dina ord!
/J-O
Mvh.
Bengt
Ha en fin helg!
Jag avger heller inga nyårslöften.
Förhoppningsvis ses vi på n¨got fik under våren, dock inte i dag.
Ha det gott!
ewa