Restaurangen på Arctic hotel heter Ulo och det finns en speciell grönländsk kniv som heter ulu
En ulu är en universalkniv som traditionellt används av inuitkvinnor. Ulu betyder också kvinnans kniv. Den används i så till en mängd olika saker som att flå och rengöra djur, klippa ett barns hår, skära mat och ibland till och med trimma block av snö och is som används för att bygga en iglo.
Restaurangen som vi ska äta på i dag heter Ulo, troligtvis en lek med orden Ilulossa och Ulu. De har den kniven som en symbol för restaurangen.
Den syns även ofta i konsten.
Fast vi behöver inte använda den kniven nu när vi ska äta middag. I dag har vi inte tänkt äta hälleflundra. Visst är hälleflundra gott men kanske inte sju av sju dagar i veckan. En vän till mig sa; "Tänk att tycka det är tjatigt med hälleflundra!". Jo, blir lite så.
Vad säg om att testa en grönländsk hamburgare. Det blir en "Arctic burger" på ren, myskoxe och lamm. Jag förstår varför den är så dyr, det är sallad och tomat till den också det är dyrt.
Skämt å sido, det är dyrt på Grönland runt 400 skr för en burgare, men så smakar den otroligt gott. Kocken berättade att de testat sig fram i två år innan de hittade den perfekta blandningen av de olika köttsorterna. Myskoxe är väldigt torrt kött, så även ren så det behövs lamm för att få den saftig och god att äta.
Kaffe på maten är alltid gott och är vi på Grönland så måste man testa det som kallas för grönländskt kaffe.
Här är historien om den och hur den görs.
Kan bara säga att den var mycket god.
.
Mera om Grönland
Jag fotograferade en liten fågel då jag var i Ilulissat, en liten snabb sak som inte satt stilla många sekunder. Men en bild fick jag, men hade ingen aning om vad det var för art. Kom på att jag kunde lägga in en bild på AI och fråga.
Fick ett svar; Fjällripa, och en lång utläggning om var den levde.
Letade länge i bilden för att se om jag möjligtvis fått med en ripa också. Men hur jag än förstorade och letade så inte kunde jag hitta någon ripa.
AI luras med mig 😁
Tog och förstorade och beskar bilden och gjorde ett nytt försök. AI, var lika artig och vältalig nu, men plötsligt var min ripa en Snösparv.
Googlade och nu tror jag på AI.
Vaknar till en solig morgon, det är den 29 augusti och maken fyller år.
I dag kan vi välja med att följa med på en vandring till ett vattenfall, som hotellet ordnar, eller utforska stan och området på egen hand.
Hade jag varit i form så hade nog vandringen lockat men gå i grupp nu är inte något jag vill, tror att jag skulle sinka gruppen. De som gick till vattenfallet visade bilder på det efteråt och det var ganska lite vatten där nu.
Efter frukost tar vi en promenad ner till bryggan och det får bli en bild på födelsedagsbarnet i äreporten av valben.
Sedan tar vi en förmiddagspromenad i byn.
Det där gröna huset, undrar om inte det är ledigt för att hyra ;)
Lite här och där står det en skoter och väntar på vintern.
Vanligaste fordonet nu är fyrhjulingen.
Växtligheten på Grönland är inte så kraftig, det odlas lite men blir mest lite dill och persilja.
Blomningen på det som hemma hos oss är överblommat är i full blom här , som maskrosorna.
Grönlands nationalblomma, Praktmjölke. Den blommar också nu.
Och så finns det mycket Polarull.
Den här blomman vet jag inte vad den heter, men fick berättat att bladen användes som smärtstillande.
Grönland är inte med i EU så det samarbete som finns om mobilabonnemang, “Roam Like at Home”, det fungera inte här så att ringa hem härifrån är dyrt. Det här kanske ett försök till fria samtal. Fast anslutningen till den apparaten verkar inte vara jordad. ;)
Lunchen i dag består av ett lunchpaket, pålägget på mackan var hackad lax och strimlad vitkål. Rotfrukter som tillbehör är väldigt vanligt.
Efter lunch tar vi en lite längre promenad ut ur byn. Vi fortsätter förbi stranden och bort mot flygplatsen.
Den består av en helikopterplatta, den används mest på vintern.
Bakom den finns fotbollsplanen.
Tror det är en match på gång där.
Ganska häftigt att se en match spelas här, med alla isberg i bakgrunden.
Vi fortsätter lite längre bort och naturen blir kargare.
Vi går tills vägen tar slut.
Där vid vägs ände, finns Arctic station. Det är Köpenhamns universitet som upprätthåller och finansierar det. Den är till för att främja arktisk forskning och utbildning på universitetsnivå inom alla aspekter av miljövetenskap.
Jag tog inte någon bild på det stora huset, men i deras vindskydden vilade vi en stund innan vi återvände mot stan.
Det börjar dugga lite smått då vi sitter där, så det är nog ett bra beslut att gå tillbaka. Molnen upp mot berget börjar bli mörka när vi passerar cafét. Det är stans andra matställe, men vill man äta där så får man göra det före klockan fem.
Sedan ökar regnet och molnen blir mer och mer hotfulla.
Känns skönt att vi har bokat bort på hotel Disko för att fira födelsedagsbarnet. Varvar ner med en G&T med grönländsk stuk av arktiska kryddor och Iceford Gin.
Till förrätt får vi en mycket god krabbsoppa. Krabban är snökrabba.
Inte alltför överraskande så blir det hälleflundra till huvudrätt.
Ingen tårta för födelsedagsbarnet men väl en smarrig dessert, dagen till ära.
Nästa om Grönland
.
Nä! Det blir inget hembränt äppelvin nu, även om jag har äpplen så det skulle räcka. Så mycket så inte ens rådjuren vill ha mer.
Men hundar blir det.
Hundar på Grönland är det absolut ingen brist på, de finns i massor och överallt. Fast antalet hundar har minskat de senaste åren.
Det bor ca 56.000 människor på Grönland och det finns ca 15.000 hundar.
Den grönländska hunden är en egen ras och är byggd efter de grönländska förhållandena. Det är en av de renaste och mest isolerade hundraserna i världen, eftersom det inte är tillåtet att blanda grönlandshunden med andra hundraser, och den har levt isolerad i många år.
Hunden är inte ett husdjur utan ett arbetsdjur och ett viktigt redskap för fångstmännen. Den är även viktig för turistindustrin, åka hundsläde är ett populärt nöje bland turister. På Svalbard såg vi att de även körde hundspann på sommaren, men då med kärra på hjul. Såg det inte på Grönland.
Finns även en militär användning av grönlandshunden. Den Danska marinen har troligen en av dom ovanligaste elitförbanden i världen. Slädpatrullerna består av 2 man och 11 hundar som patrullerar på norra Grönland. Varje tjänstgöringsperiod är på 26 månader och man besöker bara civilisationen en gång under dessa månader.
När vi promenerar runt i området så upptäcker vi hur många hundar det är egentligen. Nä de ligger ner och sover, tänker man inte på dem, men plötsligt kan man upptäcka att det finns en hel del.
De finns överallt.
Ha, jag är starkast.
Det är bara valpar under sex månader som får gå lösa, alla andra måste hållas kedjade. Det är lag på det.
En del hundar har underhållning av gässen.
Det är några gäss som är lite sena med häckningen som är kvar här ännu.
Bäst att pröva vingarna innan det är dags för den långa flygturen söderut.
Andra hundar sover räv och lyfter bara på ena ögonbrynet då vi går förbi..
Den här stora hunden höll till nere vid stranden, kändes lite som om den härskade över strandområdet. Den spände ögonen i en då man gick förbi, tror inte att den ville kela.
Människovalpar de fick gå lösa, även om de var över sex månader.
Den här killen hade snickrat sig en egen båt i slöjden.
Klart den måste testas.
Till slut, lite grönländsk humor.
Nästa om Grönland
.
På eftermiddagen träffade vi Dannie som skull berätta om Qeqertarsuaq och livet där, vi hade vilat lite efter förmiddagens promenad. Då var det mycket lugnt, vi träffade på några personer men någon storstadsrusning var det inte. Nu när vi kom ut så undrade vi vad som hänt. Vägen ner mot butiken var nästan som vid lunchrusning på Drottninggatan i Stockholm.
Är det fest på gång, eller vad? Tog ett tag innan jag förstod att det hade anlänt ett kryssningsfartyg. Det var för stort för att komma in till hamnen utan körde in passagerarna i livbåtar. Bor ungefär 500 personer i Qeqertarsuaq, tror nu att folkmängden fördubblades på några minuter.
Men det var inte kryssningsfolket vi skull titta på nu, utan stan. Dannie väntade vid hotellet och han började med att berätta hur Qeqertarsuaq uttalades. Det första Qet ska uttalas som ett A långt nere i svalget. Redan där tog mina försök att uttala namnet slut. Grönländska är svårt, tur att många även kan danska. Danska läser de i skolan som andraspråk.
Vi gick iväg på promenaden istället. Första stoppet blir bara några steg bort, här vid annonspelaren. Där sätts aktuella anslag upp om vad som händer i staden och om det är någon fest på gång. Då skriver man bara vad det gäller, födelsedag, dop eller liknande, då är alla i stan bjudna. Bara att komma.
Sedan stannar vi till vid några kanoner, de är inte till för att jaga bort kryssningsfartyg utan har använts till att skrämma bor tjuvjagande valfångare, nu mest för saluter då prominenta gäster som kungligheter kommer på besök. Kryssningsgästerna är inte bara till nackdel, för i dag då vi går gatan fram har många stånd med hantverk poppat upp. Ett tillfälle för ortsborna att få in en liten extra slant.
De här containrarna är ungefär som stans postsorteringsstation, här läggs paket och post som kommer med båtarna..
Den där svarta saken, undrade jag vad det var. Såg dem under vår promenad på förmiddagen. Trodde att det var något att förtöja båtar vid, men de stod på platser där inga båtar fanns. Det visade sig att det var askkoppar. Man askar i hålet högst upp. De behövs nog, för många på Grönland röker.
Det här huset som ligger på andra sidan viken, är ett av de äldsta husen i Qeqertarsuaq, det hade en viktig funktion under WWII. På taket fanns det siffror och bokstäver som flygvapnet hade som identifiering då de skulle släppa ner förnödenheter.
Finns en polisstation här också, två poliser jobbar där, de har en polisbil och två snöskotrar men inte så mycket att göra. Brottsligheten är mycket låg. Ingen låser sina dörrar här och bilarna är inte heller låsta. Ofta sitter nyckeln kvar i bilen. Fast å andra sidan varför skulle man stjäla en bil här, finns inte så många ställen att åka till.
Poliserna verkar vara trevligt folk, den här fint målade stenen står vid ingången.
Efter polisstationen så kommer vi lite högre upp och får en överblick över staden.
Vid så gott som alla hus står det en svart låda, vi gissade på att det var något med sophanteringen att göra för vi såg en lastbil som åkte runt och hämtade upp påsarna som var i lådorna. Nu fick vi veta att det är en latrinlåda, där ställer man ner sin latrinpåse som sedan hämtas upp.
Här berättar även Dannie om alla de rör som går genom staden. De tjocka är för vatten och är isolerade och har även el för att inte frysa på vintern. Vattnet kommer från en kallkälla strax utanför staden. De tunnare rören som ser lite rostiga ut är för el. Elen kommer från ett oljekraftverk.
När vi tog förmiddagspromenaden så undrade vi lite om varför alla hus hade dubbla nummer. Nu kom förklaringen.
Fyran här berättar om att det här huset var det fjärde som byggdes på ön och ettan är numret på den väg den ligger.
Medan Dannie berättar om livet på ön, kan vi titta ut över området, Här uppe håller en mängd draghundar till, men de kommer vi till senare.
Vi får bl.a höra om valfångst och veta att där uppe vid bänkarna långt ute på yttersta klippan finns det en liten stuga som valspejarna använder.
Det fanns en där förut som var byggd av valben, den blåste bort i en storm. Den nya är byggd i trä men i samma form och nu väl förankrad.
Vandrar man iväg förbi den här lilla sjön så kommer man till valvaktarstugan.
Utsikten här uppe på höjden domineras så klart av isbergen, det går bara inte att låta bli att ta några bilder på dem.
Några från kryssningsbåten har tagit sig upp på ett annat berg för att titta på isbergen.
Vi promenerar vidare. Hoppas du orkar följa med.
I de här husen fanns en räkindustri, tyvärr flyttade den in till Aassiaat och över tusen personer blev arbetslösa. Närapå en katastrof för staden, det fick många följdverkningar bland annat att butiker inte bar sig längre och fick stänga.
Det här var Dannies mormors butik som hade öns godaste godis, den är tyvärr stängd numera.
Befolkningen på ön är nu ganska konstant, de yngre flyttar ut och de äldre flyttar tillbaka. Fast många yngre måste bo kvar ändå för öns skola har alla årskurser. Skolan ligger precis bakom kyrkan.
Förr fanns det bestämmelser om vilka färger husen fick ha, Röd var kommunala hus, Blå var industrier och Gula för vård, men numera är det fritt att ha vilken färg som helst.
Dekoren på det här huset är en hyllning till kvinnan som skapade dekoren på Grönlands nationaldräkt. Det är små målade träplattor som är lagda i samma mönster som pärlbroderiet på dräkten.
Det finns en legend om Diskoön också och jag gillar legender
Legenden säger att två jägare på jakt efter säl på södra Grönland tröttnade på att ön låg i vägen för dem, så de drog upp den till norra Grönland. De släpade helt enkelt ön bakom sina kajaker med hjälp av ett enda och, uppenbarligen, riktigt starkt hårstrå från ett spädbarn! När en häxa i Ilulissat såg ön närma sig kastade hon en förtrollning på ön, så att den slog i marken innan den nådde Ilulissat. Och det är därför Disco Island ligger där den är idag.
Vi tackar Dannie för promenaden och alla berättelser.
Kanske han och vi är värda en öl nu. OBS! Priset är inte för alla tre, det är grönländska priser och är för en öl. Blir ungefär 128 i svenska kronor, men man får en väldigt fin etikett.
Nästa om Grönland
.