Glaciären Eqip Sermia och valar utan valsafari
I dag ska vi iväg på tur med övernattning. Vi får lämna våra resväskor på hotellet och packar bara ner det viktigaste i ryggsäcken. Vi blir upphämtade efter frukost och åker iväg till bryggan där båten redan är på plats.
Vi ska åka ut till glaciären Eqip Sermia, en tur som tar över fyra timmar.
Verkar inte vara så mycket folk i dag så vi har gott om plats.
Först lite instruktioner om båten och var vi får gå och den viktiga informationen om hur den här dörren stängs och öppnas. Jag sitter så jag ser när folk ska ut och in genom den och det var helt otroligt hur svårt det var för en del att förstå låset. Lätt var att se hur man skulle trycka mer handtaget för att få upp dörren, men sedan skulle ju den där kläppen komma in i låset underifrån och då blev det problem.
Ville man fota då var det bäst uppe på däck. Återigen hade vi tur med vädret så det blev ganska mycket tid uppe på däck.
Vi passerar den lilla byn Oqaatsut, där finns det en välkänd restaurant som heter H8 Explorer. Många tar en kajaktur dit från Ilulissat eller en tur med hundsläde på vintern.
Det flyter lite isberg även här.
De här med Diskoön som bakgrund.
Ett vattenfall i sikte och alla vill ut och fota.
På fyra timmar hinner vi studera omgivningarna och isbergen ganska ordentligt. Båtens vågor skapar fina vågmönster.
På en del isberg finns det fåglar.
Vi hinner både med att fika och äta lunch under färden mot glaciären.
Gissa maten, hälleflundra med potatissallad och vitkål.
Plötsligt ropar någon; VAL! och det blir full rulle uppför trappan till övre däck. Jo mycket riktigt där är det valar.
Det är två knölvalar som simmar där. Alla står med sina kameror beredda.
Valarna simmar runt och plötsligt ser man sprutet.
Strax efter sprutet så dyker de ner och det är då man få den där bilden som alla vill ha på stjärtfenan. Den där där vattnet strilar ner.
Jag fick en hel del sådana men gillar nog den här bäst ändå, den där man ser lite av miljön också.
Jag ville och försökte få med nosen på valen också, men den var snål med att visa upp den sidan av sig.
De gjorde inga hopp, de brukar inte göra det här berättade guiden ombord, men många dyk och stjärtfenor blev det. Stjärtfenen är olika på de olika individerna, den är nästan som deras fingeravtryck och det går att känna igen dem på den.
Vi vinkar hejdå till valarna och fortsätter mot glaciären. En sådan tur vi hade, fick se valar utan att åka på valsafari.
Nu börjar vi närma oss Eqip Sermia glaciären. Vi kan ana den där framme.
Vattnet börjar fyllas av en massa isflak och smältande issörja.
Blandat med stora isberg som nyss kalvat loss från glaciären.
Vi stannar 1 km från själva glaciärkanten. Närmare är det farligt att gå.
Guiden ombord berättar om glaciären och vi får veta att den är 3,4 km bred och 200 meter hög. Bra att få de måtten för man upplever den inte så stor på håll. Om du tycker att killen här ser lite överraskad ut så beror det på att just då han började berätta så brakade det till borta i glaciären och den kalvade ut en bit.
Lite svårt att hinna med att få en kalvning på bild och man ser inte så mycket av det i stillbild, mest blir det bra som lite damm i bild.
Den här klacken med sprickan ovanför kommer nog lossna inom en snar framtid.
En mäktig glaciär är det. Den är en av de mest aktiva kalvande glaciärerna i regionen.
Efter att ha studerar glaciären och kalvningar börjar vi bli lite otåliga, några på turen ut ska bara tillbaka till Ilulisat men vi är några som spanar in mot land och undrar var vi ska hoppa iland.
Ja, hoppa var ordet och när jag står på däck och väntar på att vi ska komma fram till bryggan så tänker jag i mitt stilla sinne; V A D H A R J A G G E T T M I G I N PÅ !!!!
Vi ska hoppa iland från den där kanten på vår båt över till bryggan och sedan upp för planken som är fastborrade i berget. Orsaken till att alla, som ska med tillbaka till Ilulisat, står i trappan är att det ska gå fort att få av de som ska iland och ombord de som ska åka. Finns en risk hela tiden för en tsunami efter en stor kalvning.
Där ska vi sedan inte stanna förrän vi kommer upp till en skylt som det står säker zoon på. Blir det en tsunami så kan vågorna gå högt upp.
Tur det fanns folk som hjälpte till vid de nedre stegen och som du ser så kom jag upp. Fast den här bilden är från nästa dag då jag gick ner igen för att försäkra mig om att klara återfärden sedan.
Halvvägs upp välkomnades vi till port Victor, men måste fortsätta trappen upp en bit till.
Det är en bit ner till bryggan från säker zoon.
Vi har nu kommit till Ice Camp Eqi och här ska vi stanna i två dagar. Vi ska bo i en av de fyra stugorna som ligger på rad längst ner.
.
.
är det så som jag lärt, att isbergen är jättestora under ytan?
så, att navigera i dessa vatten med kalvningar som kan ge tsunamieffekt är inget som är enkelt
inget för den som vill ha lugn och kontroll med andra ord
men du är modig du
även om jag anar en viss osäkerhet under isen
turismen har naturligtvis skapat detta intresse för det extrema, kanske var det en gång forskningsstationer
otrolig upplevelse måste det ha varit
övernattningsstugorna, där skulle jag vilja vara en månad
tystnad med naturljud
tack
/inger
Det stämmer, det är bara 10 % av isberget som syns ovan vattenytan.
Tsunamieffekt efter en kalvning är vanligt, Efter en kalvning på Grönland hösten 2023, där en stor del av en glaciär kollapsade, utlöste ett jordskred en enorm tsunami. Denna tsunami böljade fram och tillbaka i fjorden i nio dagar. Som tur var så bodde det ingen där.
Hade gärna stannat där på campen fler än två dagar.
Hälsningar Lena
Det var en liten bonus på resan ut till glaciären och campen att de två knölvalarna dök upp.
Tru jag inte visste innan att det var lite läskig ilandhoppning där, var tvungen att gå ner före och kolla om jag skulle ta mig tillbaka sedan och allt gick ju bra. Fanns stödjande händer. Stugorna var riktigt mysiga och stället toppen.
(Hmmmm bra idé, jag kom på....kan jag inte få hoppa med i en resväska på din nästa tur mellan isbjörnar och pingviner... =)
Ska köpa en större resväska så du får plats. ;) Kanske en bärare också.
Grönland var en verkligen en resa att minnas.
Kommer lite från campen senare.
Var verkligen glad att slippa avboka Grönland och att komma iväg även om jag inte var i full form.
Det stället låg verkligen isolerat.
Upp kom jag ock även ner sedan. tur det.
Men den resan och utflykten hade jag aldrig vågat. Riktigt kul att få se.
/Lena :)
Tror nog att du också hade vågat vara med där om jag vågade. Fast det var tur innan att jag inte viste om hur man kom iland och upp.
HaD/Gunte..
Kul med lite äventyr, och bra gick det också.