Grytviken igen

Fortsätter med lite bilder från Grytviken. Det är mycket större här än vad jag hade trott. Många fartyg ligger övergivna och rostar och faller samman.

Djuren här verkar inte bry sig om förfallet

Valfångstfartyget Petrell som var med i förra inlägget har fortfarande sin valharpun kvar i fören.

Utkikstunnan sitter kvar i masten men jag tror inte att den håller för någo utkik.

Ett ankare utan fartyg.

Vrakdelar kan vara en bra startplats.

Jag förstår att man kanske inte vill stanna här nere för en romantisk träff. De svarta prickarna högt uppe i backen är inga  stenar utan det lilla kärleksparet på nästa bild.

Där har vi de två förälskade. Så mycken möda för att få vara på tu man hand.

En elefantsäl kan känna sig trygg här numera.

Tärnorna svävar omkring.

Hittar en fisk då och då.

En blåögd skarv dök upp...

...och dök ner igen.

Den lilla asätande stjärtanden hade också hittat hit.

Anders ville ha ett porträtt på sig i ögat på elefantsälen, var inte någon lätt uppgift eftersom det var ett mönster i ögat som förvrängde motivet något. Elefantsälshonan var samarbetsvillig.

Albatrosser som fastnar i fiskeredskap och även flyger runt med krokar och linor fast i näbben är vardagsmat här. Fisket med långrev gör att 26 arter av sjöfågel riskerar att dö ut. Många åtgärder vidtas numera för att undvika att fåglarna ska försöka fånga reven men tyvärr är det nog så att alla inte följer föreskrifterna.Men det är inte bara fåglarna som råkar illa ut. Skräp dumpas och kanske även tappas i havet. Såg den här pälssälen som har all anledning att vara på dåligt humör med sitt plastband som fastnat runt hans hals och sedan växt fast. Kan gissa att han har rejält ont. Har han tur så finns det någon vänlig själ som klarar av att få bort bandet innan han växer sig större.

Vår guide berättade att de träffat på något liknande för något år sedan och då hade de bestämt sig för att hjälpa sälen. Den var lite mindre än den här. De kastade en jacka över huvudet på den och kastade sig sedan fram och lyckades slita bort bandet. Sedan hade de ett litet dilemma. De behövde jackan för sin fortsatta färd men vem skulle våga gå fram och ta bort den för nu var sälen mer än uppretad så det gällde att springa fort sedan.

Innan vi lämnar Grytviken för nya äventyr har vi lite mingel med de få bofasta och bjuder på ett litet grillparty på däck. Jag valde att lämna kameran i hytten och mingla lite istället.

2013-05-13 22:09   sabbis

Vad synd att det är så mycket som bara står och förfaller...
Men vilken gullig bild på det romantiska paret! :)

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-05-15 09:07

Engelsmännen är de som håller ställningarna här numera. De har rensat upp mycket och jag tror inte de vill ta bort allt eftersom det har historiskt värde.
Tänk vad man kan göra för kärleken..;)

Svara

2013-05-13 22:14   aasaboe

Man blir bedrövad av allt som mänskligt beteende ställer till med... Men stort tack för dina fina berättelser och fantastiska bilder som visar båda sidor!

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-05-15 09:12

Det är skönt att den hänsynslösa valjakten upphört, fast det var väl mer att valarna tog slut som orsakade det. Annars förmodar jag att den hade fortsatt betydligt längre, fortfarande sker det tjuvjakt i området. Vi såg ett fartyg som inte fanns med på de rapporter om vilka som skulle finnas i området. Vår kapten rapporterade det och vi får väl hoppas på att de blev störda i sin jakt.
Tack för din kommentar.

Svara

2013-05-13 22:43   frwe

Jag fortsätter läsa och njuta av dina bilder Margareta :) Alla bilder njuter jag inte av men bilden på de två pingvinerna som står och tittar på ankaret är hur härlig som helst. /Frode

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-05-15 09:16

Tråkigheter som pälsälen med plastbandet kan man inte njuta av bara beklaga sig och önska att människan vore lite mer rädd om naturen och tänkte sig för att det inte bara är nedskräpning utan fara för djuren också.
Såg på Akvariumet i Kapstaden hur lilla det är för albatrossen. De äter skräpet och dör sedan svältdöden, med magen full av skräp och skrot får de inte plats med fisk.

Svara

2013-05-14 05:19   Sten E

Sköna bilder av skeppskyrkogård och av fina djur.

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-05-15 09:52

Många övergivna och före detta skepp fanns det där.
Tack för din kommentar.

Svara

2013-05-14 07:51   DanneWest

Fina bilder på vraken med härlig rost och fina djuren såklart! Ha det gott!

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-05-15 09:52

Tack Dan för din kommentar.

Svara

2013-05-14 08:04   Lena Holm

Beklämmande med allt skort och skräp som vi bara lämnat och dessutom fortsätter vi tillföra mer skräp och elände med revar och plast. TJusit med speglingen i ögat och det lilla paret på promenad var ju för näpna.
Hälsningar Lena

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-05-15 09:54

Det är sorgligt med allt skräp som inte bara ser skräpigt ut utan blir till skada för djuren.
Du kanske har varit i Kapstaden och på akvariumet där. De visar vad albatrosserna kan ha i sina magar.
Det var inte lätt att få till något porträtt i ögat, förstod inte förrän jag förstorade att det fanns ett mönster där inne.

Svara

2013-05-14 09:08   enanse

Många fina bilder återigen! Pingvinerna som tittar på ankaret är helt underbar och den gillar jag lite extra. :)
Så tragiskt att se elefantsälen med plastbandet...
/Anna

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-05-15 09:55

Tack Anna för din kommentar.
Skräpet är sorgligt, speciellt när det som här hamnar som en snara på sälen.

Svara

2013-05-14 15:15   Nils-Erik Eriksson

Hej! Trevliga och historiskt intressanta bilder, från en svunnen tid. Jag kan tänka mig det hårda slitet i vardagen, ( jag har ett förflutet som sjöman på 60 och sjuttiotalet inte som valfångare men --- ) sen kan ju formerna för valfångst diskuteras.
Det är sådana här bilder och liknande som fortfarande gör det värt, att fortfarande vara betalande medlem på Fotosidan, där verksamheten numera till stora delar går ut på att spekulera i tekniska termer och vinklade jämnförelser mellan olika kameror. Vart tog bilddiskussion vägen?

Mvh

NE

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-05-15 10:00

Tack Nils-Erik för din trevliga kommentar.
Valjakten är inget vi vill ha tillbaka, de gjorde dessutom slut på sitt eget yrke genom den hänsynslösa jakten.
Tur nog håller valarna på att återhämta sig, vi såg en blåval uppe i Svalbard 2006 och sedan dess har det synts fler där uppe.

Svara

Gun-Inger Arvidsson 2013-05-16 16:29

Tack för dina ord.
Visst är det underligt att så få kommenterar Margaretas helt fantastiska bilder och berättelser.

Jag vet inte om fotografer vissa är mer tokiga i prylar än de som har andra fritidssysselsättningar.

Inte alltid jag är på Fotosidan dagligen men i eftermiddag har jag haft det underbart med
Margaretas expedition.
gia

Svara

2013-05-16 16:26   Gun-Inger Arvidsson

Finns kompisar till mig som samlar på rostiga föremål menar på bild.
Jag tycker också om rost för det blir vackra konstnärliga bilder särskilt nära.
Gillar naturligtvis inte denna miljöförstöring som det är.
Om du visat bilderna utan text skulle jag aldrig gissat att det förekom just här.
Åter intressant vältagna bilder.
Hälsningar
Gun-Inger

Besvara

2013-05-16 16:31   Gun-Inger Arvidsson

Glömde skriva om detta att göra så med sälar.
Tänk överallt finns människor som vill göra illa.
gia.

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-05-16 17:16

Tack så väldigt mycket för dina fina kommentarer.
Mycket att se och fotografera fanns det på den här platsen, sorgligt bara att djuren ska råka illa ut av vår obetänksamhet. Plastbandet på sälen har nog hamnat där av misstag, ingen som bundit dit det. Gissar på att det var en ögla som låg i havet och sälen fick det om halsen dåden simmade och inte fick bort det sedan.

Svara