Fröå gruva.

I Fröå började kopparmalm att brytas på 1740-talet i fyra perioder fram till 1919.  

1990 beslutade man att återuppbygga gruvbyn och det sinnrika vattensystemet rekonstruerades. Så nu kan man åka upp till Fröå gruva och få se hur det såg ut då den var i drift. Man kan också få en guidad rundturer där men eftersom jag insåg att det inte skulle fungera att gå runt med kryckor så åkte vi upp dit innan rundturerna började och kunde på så sätt göra en förenklad version av rundtur med bil.

Här ser man stånggången som går in i Drottningschaktet, där var det iordninggjort en bred spång att gå på så t.o.m jag hade nog klarat av den biten.

Jag vet tyvärr inte vad alla husen använts till det får man med all säkerhet veta om man är med på den guidade turen, men det finns lite skyltar som man kan få information på.

Men man ser en hel del från bilen också.

Det här är Enderleins hus, ganska fallfärdigt men används till att förvara en del byggnadsmaterial. 

Pivån, den åttakantiga byggnaden här, innehöll maskineri för att avleda drivlinor till det gruvschakt där man för tillfället behövde dragkraft för att dra upp malmen.

Primitiva ledningsrör som klarat att leda vatten i många år.

Vi kikar lite närmare.

Det här är i alla fall bakstugan. När man kikar runt här så förstår man hur idén till namnet på vårt hotell Copperhill kommit till, tror även att arkitekten hämtat lite inspiration till byggnadsstilen här vid gruvan.

För att hålla kvar arbetare i den hårda fjällmiljön lät gruvbolaget vid Fröå bygga torp åt gruvfamiljerna, som också fick 3-4 tunnland jord att bruka så att de kunde hålla ko, får och get. Dessutom hade de anställda femdagarsvecka, detta för att få tid att sköta de små jordbruken.

Vi far vidare mot nya mål.

2013-09-03 08:57   gorred

Intressant bildberättelse! Kan tänka mig att historiens vingslag var tydliga.

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-09-03 21:45

Ja tänk om dessa hus kunde tala, vilka historier som man kunde få höra då.

Svara

2013-09-03 09:26   Bob Bovin

Hej,
Fina gamla gruvminnen på fina bilder.
Ha en fin dag
Bob

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-09-03 21:47

Det är fint att de byggt upp sådant som förfallit och rasat. Intressant att se området. Om jag kommer upp till Åre någon mer gång så tänker jag vara gående och vara med på en guidad tur.

Svara

2013-09-03 10:57   Hampus_6

Trevlig läsning och fina bilder Margareta! Ha en fortsatt fin resa mot nya spännande mål! // Sören

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-09-03 21:48

Tack Sören! Det är fint i fjällvärlden men jag kan tänka mig att de fick slita hårt här. Det var ju mycket vinter också.

Svara

2013-09-03 11:45   DanneWest

Fina bilder på en svunnen tid och historia!

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-09-03 21:48

De slet hårt våra förfäder.

Svara

2013-09-03 12:16   Marianne Bengtsson Rosander

Intressant att få följa din väg genom Sverige. Ni har en fantastisk förmåga att leta upp lite udda platser där historiens vingslag svävar över bygden.
Så även här. Fina bilder
Marianne

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-09-03 21:50

Vår svenska historia är intressant, inte så mycket den om hur de olika kungarna slogs för att roffa åt sig mer land och bli hjältar. De riktiga hjältarna var de om slet och byggde upp landet, t.ex dessa gruvarbetare. De hade nog inga lätta arbetsdagar.

Svara

2013-09-03 13:27   blj

Den här platsen kände jag ej till,intressant historia och fina bilder från gruvområdet./blj.

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-09-03 21:52

Jag såg skylten till gruvan förra gången vi var i Åre men åkte aldrig dit då. Nu hade jag planerat in ett besök dit. Ville se lite även om jag inte kunde gå så långt. Visste på förhand att det inte skulle bli några vandringar.

Svara

2013-09-03 18:03   Dubbelolle

Härligt o intressant o med finfina bilder - mycket bra! LO

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-09-03 21:56

Tack Lars-Olov! Vacker plats var det där vid gruvan men jag antar att gruvarbetarna inte orkade njuta så mycket av den.

Svara

2013-09-03 18:10   Gun-Inger Arvidsson

Nu blir jag verkligen nyfiken hur nära denna gruva ligger Åre.
Inte för jag tror jag kommer dit igen men kanske. Vår son skulle vara intresserad se detta.
Intresserad är jag med skall du veta. Det var vid gruvor som det en gång arbetade människor
som verkligen slet hårt.
För oss ser det mysigt ut med de små husen de hade men jag gissar de hade behövt både större plats för ofta hade de många barn. Naturligt bättre än inget dessa små jordbruk.
Trädstammar har kunnat användas till mycket minsann. Härliga bilder på dessa med precis som övriga.
Spännande var du är i dag.
Ha mysigt på er
Gun-Inger

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-09-03 22:02

Gruvan ligger en bit ifrån själva Åre. Mer åt Copperhill hållet. Man svänger upp mot området som kallas för Björnen. Om du vet var det är. Alltså en avtagsväg innan man kommer fram till samhället Åre. Ungefär där chokladfabriken ligger. Kommer du dit så hör av dig så lotsar jag dig rätt..;)
Så var det, de som arbetade där fick nog slita hårt. Gruvan lades ner i olika omgångar men torparna stannade kvar på sina torp ändå. Då hade de nog inte så fett innan gruvan öppnades igen. Tror den var öppen i fyra olika omgångar.
Själv sitter jag hemma i Bromma och hoppas på att tån som jag lyckades bryta i går, ska läka ihop fort. Tyvärr var det min friska fot. Så nu haltar jag på båda fötterna. Inte bra för snart reser vi iväg igen.

Svara

Gun-Inger Arvidsson 2013-09-04 12:33

Men vad har hänt. En tå bruten på frisk fot. Vad gör man åt tån. Skall den läka av sig själv. Jag har varit i Björnen har jag för mig och åkt skidor med ett av barnbarnen. Kan det stämma tro.

Jag var så glad i förgår så jag gick för fort mot kökets altandörr slog tårna i en tröskel så jag haltar enbart lite på höger fot. Jag som lovat alla efter alla gånger jag ramlat att aldrig gå för fort.

Så spännande skall du ut på långresa tro.
Ha fin onsdag
Gun-Inger

Svara

Svar från Margareta Cortés 2013-09-04 19:45

Snubblade på kryckorna och oturen var framme. Tån och halva foten är blå-lila nu. Har tejpat ihop den skadade tån med de två friska på var sida så nu känns det lite bättre. Var bara så klantigt att det hände nu. Ska ut på resa (kommer i bloggen sedan) och hade trott och hoppats på att den opererade foten skulle vara frisk nu och inte att jag skulle justera även den andra foten.
Det var säkert den Björnen ni var vid och åkte skidor. Fortsätter man förbi Björnen så kommer man till Fröå.

Svara

Gun-Inger Arvidsson 2013-09-04 23:23

Stackare jag lider med dig.
gia

Svara

2013-09-03 18:38   peringe

Hej Margareta! En intressant och innehållsrik färd som ni har gjort norröver, jag följer med intresse dina bloggar,tack för dom.
Ha det bra.
Ingemar

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-09-03 22:03

Kul att du hänger med på färden. Vårt land har mycket att bjuda på och jag gillar det som är norrut lite extra mycket.

Svara

2013-09-03 19:15   Lena Holm

Det finns mycket fint här hemma i Sverige som man inte har sett. Kul att man kan se en del av det här på FS och dessutom få lite informerande text till. Vädrets makter är tydligen på er sida dessutom.
Hälsningar Lena

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2013-09-03 22:06

Vi brukar passa på att resa i Sverige på sommaren för det finns så mycket här som vi inte har sett ännu.
Den här trippen så kan vi verkligen stämma in i "Vi hade i alla fall tur med vädret".
Fast det var en fin resa i övrigt också, extra glad att jag fick lufta kameran, speciellt nu när jag får vänta tre månader till för att bli av med kryckorna.

Svara