och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr. Blogglista.se

Frans Josefs Land

På vägen åter till Murmansk är det meningen att vi ska till Frans Josefs land. Den ögruppen upptäcktes  1873 av en österrikisk-ungersk polarexpedition. Den är uppkallad efter den österrikiske kejsaren Frans Josef. Expeditionen var privatfinansierad , därför tillföll öarna inte automatiskt något land. Inte förrän  1926 var det något land som gjorde anspråk på öarna och är sedan dess ryskt. Det behövs speciellt tillstånd för att besöka öarna. 

Ögruppen ligger mellan 79° 45' och 81° 51' breddgraden och består av ungefär 60 öar.

Som synes på den första bilden här under så ligger ögruppen där packisen börjar, eller slutar beroende på från vilket håll man kommer. På sjökortet till höger kan man följa vår färd till Nordpolen och den tänkta färden mot ögruppen. Eftersom det är så svårt att landstiga på dessa öar så är det bara planer just nu om att vi ska dit. Allt beror på väder och vind men planen är två landstigningar  på två olika öar och ett besök i närheten av ett fågelberg.

Tittar vi ut så ser vi att det sammanhängande istäcket minskar, isen börjar bilda små öar.

Vi t.o.m siktar land för första gången på nästan två veckor.

Isberg kommer flytandes. För att isberg ska kunna bildas behövs glaciärer som de kan kalva ifrån och nu när vi närmar oss land kommer det några och seglar förbi vårt fartyg.

Det första isberget är inte så stort men nästa som dyker upp är ett ganska stort taffelisberg. Lite svårt att visa hur stort eftersom det inte finns så mycket att jämföra med. Fåglarna har inte dykt upp ännu. För att bilda ett taffelisberg så behövs det shelfis. Det är en stor isplatta som flyter i havet och är ansluten till inlandsisen. Det är inte så vanligt att se dem här i norr, betydligt vanligare i Antarktis där vi har bl.a  Ross shelfis som är världens största och har en tjocklek på 200 och 1 000 meter.

I motljuset och diset ser öarna som vi passerar riktigt mäktiga och karga ut. Det som ser ut som ett svart streck uppe på himmelen är inte smuts på linsen, utan ett berg som skymtar genom diset.

Mäktiga glaciärer flyter över öarna och ner mot havet. Man ser att kustlinjen är ganska ogästvänlig. Många meter med isväggar tornar upp sig och landstigning med gummibåt är så gott som omöjlig.

Därför blir det landstigning med helikopter. 

Vi har tur att vädret är med oss så att helikoptern kan både lyfta och landa på ön Champ.

 Vi fick inte mer än 45 minuter på oss för att utforska den här spännande ön, eftersom det väntades sämre väder.

Med ombord till Nordpolen och hela vägen tillbaka hade vi en rysk forskare, bara för att han skulle få möjligheten att komma iland på Champ Island och undersöka de märkliga ting som finns där.

Vad det var för märkliga ting kommer i nästa inlägg.

Inlagt 2013-04-17 11:46 | Läst 14155 ggr. | Permalink

"Marken ser ut att vara lika bördig och artrik som en del av de ställen på Spetsbergen vi vandrade på."


(visas ej)

Nämn en färg i den svenska flaggan?
När gjorde du denna häftiga resa?
Svar från Margareta Cortés 2013-04-17 12:24
Det var i juli 2007.
Hade ingen Blogg då och nu när jag är konvalecenst efter en fotoperation så känns det bra att ha något att göra.
Otroligt vackert med isberg! Ska med spänning följa ditt nästa inlägg! =)
Ha det så gott!
Svar från Margareta Cortés 2013-04-17 12:27
Tack Heléne, var inte många isberg, inte som i Antarktis.
Jätte kul att läsa Margareta!!
Mvh synnöve
Svar från Margareta Cortés 2013-04-18 07:48
Tack för din kommentar Synnöve!
Spännande!! :)
/Anna
Svar från Margareta Cortés 2013-04-18 07:49
Tack för din kommentar Anna!
Återigen spännande läsning Margareta. Bra dokumenterat med fint foto!
Mvh Stig
Svar från Margareta Cortés 2013-04-18 07:50
Tack för din kommentar Stig, blir glad.
Marken ser ut att vara lika bördig och artrik som en del av de ställen på Spetsbergen vi vandrade på.
Svar från Margareta Cortés 2013-04-18 07:51
Du har så rätt, den lilla växtlighet som fanns var samma som på Svalbard och lika kargt var det.
MEN vilken trevlig blogg! Ser fram emot nästa inlägg! Tack för det här :)
Svar från Margareta Cortés 2013-04-18 08:01
Tack för din kommentar Fredrik. Kul att du gillar bloggen och vill följa den.
Som alltid både fina bilder och intressant att höra om strapatserna!
Svar från Margareta Cortés 2013-04-18 08:02
Tack för din kommentar Sabina! Blir glad.
Intressant resedagbok, bra illustrerad! Tack!
- Hawk
Svar från Margareta Cortés 2013-04-18 08:25
Tack för din kommentar Håkan. Kul att du hittade in hit.
Som vanligt, fascinerande bilder och bra "rese-story". Mäktigt med isberg tycker jag. Ha det gott! //Micke
Svar från Margareta Cortés 2013-04-18 08:04
Tack för din kommentar Micke! Isberg är verkligen mäktiga men ganska sällsynta i dessa breddgrader.
Härligt spännande äventyr du visar återigen här.
Detta med isberg låter så spännande.
Fina bilder och intressant text härligt du fortsätter berättar för oss.
Ha det så bra du kan
Gun-Inger
Svar från Margareta Cortés 2013-04-18 08:06
Tack för din kommentar Gun-Inger! Det var spännande att få komma iland på Frans Josef, inte en plats man kan åka till hur som helst. Ryssarna är lite snåla med tillstånd.
Gun-Inger Arvidsson 2013-04-18 22:57
Det kan jag tänka. De är underliga på många sätt glömmer aldrig hur jag kände mig jagad när vi var där på sjuttiotalet.
Gia
Verkligen en spännande trakt, och fina bilder!