Med sammetsmjuka öron...
Helgens aktiviteter i Säter bjöd på många trevliga möten med både folk och fä. Jag fick ett generöst erbjudande att bo hos Marianne och hennes man Ulf och hon hade "varnat" mej för att de hade en ganska ung hund. En Bayersk viltspårhund, 2 år gammal. Jag försäkrade henne om att jag inte är allergisk, snarare tvärtom, att jag verkligen gillar hundar. Jag har aldrig träffat en Bayersk viltspårhund och tänkte nog inte så mycket på det. Tills jag mötte honom...
En stor personlighet med de vackraste bruna ögon och aningen "för stora" sammetsmjuka öron mötte mej i hallen när jag kom till Mariannes hus. Med risk för att stava fullkomligt fel avstår jag från att skriva ut hans namn. Han hälsade med några voff, som sig bör när man är husets vakthund, sedan var jag tydligen välkommen in.
Med full bländaröppning och på gränsen till för lång slutartid försökte jag fånga lite av hans fina personlighet och mjuka sätt (och mjuka öron).
Högt avgudade husse rör sej bakom min rygg.
Det sammetsmjuka kostymen var lite stor här och där...men ett och annat veck skadar inte. " - Det syns ju bara när jag ligger och gosar i fåtöljen."
" - Tro nu inte att jag är en soffpotatis, jag har minsann jaktmeriter så det förslår redan nu. Men det är väl inte fel att njuta när tillfälle ges..."
" - Efter en slick filmjölk passar det bra med en stunds vila så här på morgonen. Matte var uppe rysligt tidigt i morse...undrar vad hon gjorde...hon hade ingen bössa med sej...? "
Hälsningar Lena
det här var en riktigt go hund. Trevligt att lite av det går fram i bilderna.
Hälsningar Lena
Fina bilder
nej, inte om man inte är beredd på att göra det bästa man kan av en jakthund av denna typ. Men jag förstår vad du menar...och just denna hund hade jag nog nästan kunnat gömma i väskan och ta med mej hem.
Hälsningar Lena
jag fick en kort stund efter frukost och ville verkligen försöka fånga det unika och fina hos denna hund. Han förtjänar en längre session men lite av honom finns där ändå.
Hälsningar Lena
Du har verkligen lyckats att fånga hans mjuka personlighet nåt som jag inte lyckas med. När jag kommer med kameran , tror han att han ska få godis och kommen ända fram. Att han låg så här stilla och lät sig fotas förvånar mig, du kanske strödde lite magiskt " ligg stilla pulver " som du smugglat med från Uppsala över honom.
Fantastiskt fina bilder.
Marianne
jag vill gärna ha en ny fotosession med Freyr. Det kanske är lättare när det inte är någon han står så nära som tar bilderna. Jag föll fullständigt för honom, inte för rasen, utan för just honom som individ. Vi får höras mer om detta senare och vill ni ha någon bild i full upplösning så är det bara att skicka ett mail.
Hälsningar Lena
Ha det gott!
ewa
du anar inte vilken go hund detta var. Mina bilder speglar bara en del av honom. Hälsningar Lena
det var en fin hund och jag är nöjd med det lilla jag han visa av honom.
Hälsningar Lena
Ronja var en riktigt gobit och hon blir säkert en väldigt fin hund när hon växer upp. Sunda ägare ger sunda hundar. Den här tiden nästa år är hon vuxen och (förhoppningsvis) förståndig.
Hälsningar Lena
ja, oemotståndlig.
Hälsningar Lena
ing-marie
det var en chansning i fåtöljen där ljuset var fint men lite bristfälligt.
Hälsningar Lena
det var när jag såg hunden i den mörka fåtöljen som jag insåg att just där vill jag fotografera honom.
Hälsningar Lena
fin serie
/inger
Hälsningar Lena