Kulmagad sjöhäst och sjödrake

Vi dök ju även på Tasmanien och här kommer några glimtar från livet under ytan. Vi fick återigen möta flikfiskar, som också kallas sjödrake. Här var de större (ca 50 cm) och färggrannare än den vi såg i Esperance.   

Det var väldigt svårt att få med hela fisken och de bilder jag har där jag lyckats med det är inte tillräckligt bra av andra skäl. Sjödrakarna håller till bland tareblad där det är grunt och sandigt. Sikten var inte alls bra och de gömde sej ofta, med huvudet före, bland bladen. 

Vi såg ofta dessa "rock lobster", en hummer utan klor. De fiskades en hel del här men det verkade finnas gott om dem. Här har den en massa räkkompisar.

En vacker eremitkräfta med blå ögon.

Klippväggarna var ibland helt gula, täckta med små anemoner. Jag ska visa mer miljöbilder i nästa inlägg, men mycket av det vi såg kändes som en blandning av kallvatten- och varmvattendykning. Vattentemperaturen var ca 16 grader och det kallar jag kallt, åtminstone i våtdräkt. Vilket var det enda vi kunde hyra.

Det här är en fisk som man möter i tropiska vatten, en "porcupine-fish", den har taggar som den kan fälla ut som en igelkott.  Mycket av det gula i bakgrunden är anemonerna som jag visade på bilden före.

En anemon som jag aldrig sett ens något som liknade. 

Havsborstmaskar finns överallt så den här kanske inte är så unik, men den var stor.

Nakensnäckor finns också överallt men just den här sorten var ny för oss. Som vackra godisbitar eller kanske glasprydnader.

Vi såg väldigt få sjöstjärnor men här är i alla fall en, helt olik något jag sett förut.

Havsspindlar har vi sett och fotat i Norge. De var betydligt större än denna men i övrig ser de rätt lika ut. Den här är ca 2 cm och har fullt med ägg på "magen". 

Vi mötte också de små hajar som finns här. De är ganska vanliga och ligger ofta stilla när man hittar dem. Man kan greja och fota hur mycket man vill, de flyttar sej ändå inte. De blir max en meter långa, men jag tror inte någon vi såg var så lång. 

Här ligger en haj men nosen i en svamp (tyvärr). Inte direkt hotfull för att vara haj :-)

Sista dagen blåste det så mycket att vi kunde bara dyka i hamnen. Men där fanns de kulmagad sjöhästarna, de heter "pot-bellied seahorse" och det blir för mej kulmagad sjöhäst. De är en av de största sjöhästarna som finns och kan bli 35 cm höga. Den här var kanske 20 cm, vilket ändå är en stor sjöhäst, men den var väldigt blyg. 

Sjöhästarna sitter med svansen rullat runt skaftet på en stort tareblad. För att hitta dem i en skog av tare får man lyfta på bladen. Det var sandbotten, ca 10 m djupt och hur mycket tare som helst. Vi armbågade oss fram bland bladen i 50 minuter och lyckades hitta två individer, som inte direkt sträckte upp sej för fotografen...Men den visar den runda magen en kort stund. Som ni ser var sikten inte så bra, mycket sand och grums i vattnet.

Hej så länge, Lena

Rosor som är djur och en tångringbuk

Havsrosen är en anemon som förekommer i en mängd olika färger. Den är ett utpräglar rovdjur som fångar små kräftdjur, havsspindlar och t  o m fisk.

Här en ljus variant bredvid en mindre som har de typiska randiga tentaklerna som ofta är rosa eller lila.

Ibland kan de bli en del av en annorlunda bakgrund bakom en vacker sjöstjärna och ett blåmusselskal.

Det här är en annan art men rätt vacker ändå tycker jag.

Här ser man bara foten på anemonen, huvudmotivet är en räka, hoppas ni kan se den.

Det här är en typ  av cylinderros, också ett djur med vackra tentakler.

De vackra små bägarkorallerna får hänga med i detta inlägg. För att se dessa i svenska vatten måste man ofta gå djupare än 20 m, kanske t o m under 25 m för att få några exemplar att välja bland.

Om man kommer riktigt nära bägarkorallen ser den ut så här. Alla bilderna är tagna på Väderöarna under midsommarhelgen med Canon 60 mm makro på en Canon 7D + två blixtar.

Avslutar med en fantastiskt söt liten fisk (ca 2 cm). Jag fick kontakta fiskexperten Anders Salesjö för att få veta att detta är en liten tångringbuk. Tyvärr så var underlaget inte så vackert men det var där den satt. En ny fisk för oss som min sambo lyckades hitta då vi smög över botten på ca 15 m djup.

Hälsningar Lena

Helg på västkusten

För sjätte året i rad tillbringar vi denna helg på västkusten och dyker förhoppningsvis på Väderöarna, om vädrets makter tillåter. Det har blivit en tradition och på senare år även en avslutning på höstsäsongen. Det brukar inte blir särskilt många dyk till före nyår.

Bläddrade i förra årets arkiv och även i min loggbok. Vi hade lugnt väder, en vattentemperatur på 11 grader och solen tittade fram ibland. I år utlovar SMHI tyvärr en del vind.

 Sjöhare brukar det finnas gott om på senhösten så de kommer nog att fastna några sådana på minneskortet. Antagligen blir det mest makro på dessa dyk.

 Spökräkor brukar det också finnas och jag är sugen att testa mer med Raynox linsen. Dessa två sitter på en vacker sjöstjärna som heter solstjärna.

Armspetsen på en kuddstjärna kan se ut så här när den vill undersöka något i dess närhet. Denna bild är tagen med 60 mm makro + Raynox DCR-250.

Den här är mindre än ni tror. Bilden är tagen med samma uppsättning som ovan. Hoppas på många fina små motiv i helgen och så lite sjögång som möjligt. 

Ha en riktigt trevlig helg allihopa

Lena 

Saltströmmen - från undersidan

Läste ett inlägg från Saltströmmen i Norge med fantastiska bilder på strömmen och omgivningarna. Blev så inspirerad att jag öppnade några album från 2010 då vi gjorde en dykresa just dit. För det går att dyka där, om man håller sej till tidvattentabellen och följer instruktionerna från de som känner dykplatserna (eller bokar en guide).

Vi har aldrig sett så mycke torsk på någon annan plats. De kom dessutom väldigt nära kameran om man hade lite tålamod och låg stilla. Faktiskt för nära några gånger.

 Havskatt fanns det också gott om och de flesta bilder på havskatt som jag visat i ett tidigare inlägg var tagna i Saltströmmen. De ställer ofta upp på porträttbilder.

När det förekommer stark ström så är väggarna ofta helt täckta med livsformer. En liten eremit och en juvenil trollhummer samsas här med havstulpaner och annat.

 Sjögurkorna var imponerande och förekom i alla olika färger i stora mängder.

 Anemoner trivs också i strömt vatten och på en del ställen var hela väggen klädd med vackra anemoner i olika röda, orange och roser toner. Jag hade många bilder på anemoner med hem från denna resa.

Det här var ett litet axplock av vad Saltströmmen kan bjuda dykare på, men man bör ha en del erfarenhet av kallvattendykning i strömt vatten innan man åker dit. Inte ett ställe för nybörjare men väldigt läckert om man dyker på rätt sätt och har lite erfarenhet innanför västen.

Hälsningar Lena

Nemo - en kaxig clown

Det finns flera djur som lever tillsammans med anemoner och de som de flesta av oss nog känner till är clownfiskar. Även om man inte är sportdykare, eller har snorklat på semestern i tropikerna, så har ju filmindustrin gett oss en bild av clownfisken i form av Nemo. I filmen är Nemo en klok och modig liten hjälte. Det stämmer delvis med verkligheten, åtminstone modig. Jag skulle kanske snarare kalla det ”kaxig på gränsen till dumdristig”. Clownfiskar är nämligen det enda djuret under alla år jag dykt som anfallit med vidöppet gap och huggit!

Just denna clown anföll inte men det ser minsann ut som att den ber mej dra till en annan anemon. Om ni inte tycker den ser exakt ut som Nemo så finns det ett 30-tal olika clownfiskar. De lever i en typ av symbios med anemoner som gynnar den ena (fisken) utan att skada den andra.

Anemonerna kan ha olika färger och clownfiskarna kan vara allt från gula till röda och ibland nästan svarta. De vita banden kan också variera. Det finns även en variant som är rosa och har ett vitt band längs ryggen.

Dessa "pink anemone fish" är fotograferade i Thailand på den tiden jag använde en Olympus C8080. Clownfiskar är ett bra exempel på motiv som kan bli mycket bra med en kompaktkamera. Det gäller bara att ha tålamod och vänta vid deras anemon, de gömmer sej men kommer alltid ut igen.

 Clownfiskar bor i "familjegrupper" där bara den största hannen och honan får avkomma. Äggen läggs i närheten av deras hemanemon och vaktas i ca 2 v innan de kläcks. Ofta finns det en del andra fiskar i eller runt samma anemon om den är stor.

Om man har tur kan man få se clownfiskar när man snorklar. Denna bild är tagen på ett "husrev" i Röda Havet. Anton 9 år, som precis lärt sej snorkla, var först med att hitta Nemo och lyckan var stor.

Hälsningar Lena