Edinburgh en midsommarhelg, vad händer då?

På midsommaraftons morgon åkte vi från Archway till King's Cross och gick vidare upp till tågstationen. 

Här har man byggt nytt bredvid gammalt. Den första stationen byggdes 1851-52 och mycket har hänt sedan dess. Den senaste till- och ombyggnaden med bl a den halvmånformade ankomst/avgångshallen, vars tak vilar på en stålkonstruktion likt en gigantiskt basketkorg, blev klar i mars 2012. 

Vi klev ombord på ett snabbtåg till Edinburgh som skulle ta oss dit på fyra timmar och 20 minuter. Antagligen det snabbaste och smidigaste sättet att ta sej mellan dessa två städer. Ibland kan även jag frestas att ta en selfie och jag hade ju drygt fyra timmar på mej att få till en bild.

Jag hade fönsterplatsen och när utsikten började se ut så här....

...och det sedan också dök upp får och stenmurar, hade vi inte långt kvar. Vi hade också nyligen passerat skylten som annonserade att vi var i Skottland. Några av er kanske minns att jag visade bilder från Skottland från ungefär den här tiden förra året. Vad skulle vi då hit igen för? 

Vi kom till Edinburgh på midsommarafton förra året och jag såg de stora anslagen för Royal Highland Show, som alltid går från torsdag till söndag denna helg. Tyvärr gick det inte att få biljetter och jag blev så besviken. Under doktorandtiden på 90-talet jobbade jag i perioder i Skottland (Dundee School of Technology) och med en husdjursagronomexamen i botten var det givet att besöka en och annan lantbruksutställning. Royal highland show var förstås den största och häftigaste. Jag ville gärna uppleva det igen och vi hade därför, i god tid, skaffat biljetter till både lördag och söndag av 2024 års show. 

En sån här tillställning kan närmast beskrivas som en hyllning till all form av agrikultur i landet (med viss fokus på Skottland förstås) och just denna show har funnits i olika format och på olika platser i Skottland sedan 1822. Den svenska motsvarigheten Elmia startade lite blygsamt i början av 1960 och har aldrig kommit i närheten av detta. Evenemanget drar över 200 000 besökare under de fyra dagar det pågår och här kan man se allt som har med lantbruk att göra, men största fokus har djuren.

Under torsdag och fredag sker bedömning av alla olika lantbruksdjur från pygmegetter och minishetlandsponny till de största köttdjursraserna och de gigantiska Clydesdalehästarna. Tjuren på bilden är en Charolais. Under lördag och söndag sker olika specialtävlingar, hästhoppning, körning, final i fårklippning, hovslageri mm mm. Dessutom visas alla vinnare i en nötdjursparad, en hästparad och diverse utställningar, lantbruksmaskiner så långt ögat når, god mat och t o m matlagningsevent. 

Det är ett mycket välorganiserat arrangemang men med så många stora djur på plats, varav en ansenlig andel fullvuxna hingstar och tjurar, och sådana mängder med människor, uppstår förstås en del oväntade händelser. Allt vi såg löste sej dock med hjälp av rådiga och mycket vana djurägare. Dessa djur är också vana att visas upp, för det finns hundratals mindre lantbruksutställningar i hela landet och jag antar att det krävs att man vunnit på andra platser för att kvalificera sej hit.

Jag skulle kunna göra många blogginlägg från denna helg men jag ska begränsa mej till ett par eller så, för det här är något som jag är mycket intresserad av både professionellt och privat. På bilden är det en särdeles fin miniatyråsna, en ras som mer faller under benämningen "garden ornamentals" än ett arbetsdjur (fast den kan dra små vagnar).

Jag ska visa bilder från några av de lite mer annorlunda tävlingarna än hästhoppning, även om det också är spännande...

...och jag ska ge er ett inlägg med bilder från vad som sker "bakom kulisserna", där bl a nötkreaturen och vagnshästarna fixas till. Då kommer jag också att berätta varför det finns saffransgula får. 

Hälsningar Lena

Dagen efter och början på vår Skottlandresa

Dagen efter bröllopet träffades alla som ville för brunch på ett ställe som liknade en marknad, fast inomhus. Vi hade några bokade bord och de fylldes snabbt med hungriga gäster. Det var söndag och dagen efter en stor fest. Då passade engelsk frukost med "chips" bra och varför inte en bloody mary.

Pocherade ägg på avocado.

Kalla drycker från en välförsedd bar.

The och kaffe kan man också skåla i och vatten gick det åt en hel del.

Vi hade varit uppe ganska länge och hunnit äta en frukost redan. Men en pizza till lunch var inte helt fel, vi delade.

Det var trevligt att träffa kompisarna igen och få möjlighet att prata med dem utan dansmusik i bakgrunden.

Lite trötta kanske.

Nygifta och nöjda.

Vi tackade för oss och lämnade de nygifta med sina kompisar. 

Vi promenerade längs en kanal och nu kom regnet, men ganska stilla.

Jag hittade några motiv bland båtarna t ex en sothöna som stretchade. 

Den här rörhönan hade antingen ett bo i krukan eller så förberedde den sej för att "sandbada". 

Vid åttatiden på kvällen hade vi hämtat vårt bagage och tagit oss till Londons centralstation och perrong 1. Det fanns t o m en lounge som man kunde sitta i om man skulle åka med detta tåg, men jag skippar det här. 

Vi hade bokat (för över ett år sedan) nattåget från London till Inverness med avgångstid 21:00. 

I den privata tvåmanskupén var det bäddat med mjuka "hotellakan", dunkuddar och fluffiga täcken. Det fanns t o m vissa kupéer med dubbelsäng, men det tyckte vi inte riktigt var värt priset. Här var det våningssängar samt att vi hade eget badrum med dusch (!). Men jag hade behövt en extrem vidvinkel för att kunna dokumentera det utrymmet.

Om man har egen kupé på Caledonian sleeper har man tillgång till en vagn med bar och restaurang. När tåget rullade ut från London avrundade vi dagen med en single malt och beställde frukost till klockan sju nästa morgon. Då skulle vi ha det Skotska landskapet utanför fönstret. 

Hälsningar Lena