B. LOGGBOKEN
Hybriden har skaffat familj!
Nu går solen upp så tidigt att jag hinner ut på en rejäl fågeltur innan jobbet. Men det är lite motigt att stiga upp så tidigt. Uppförsbacke känns det som...men när man väl är ute glömmer man det. Naturen är full av sprickande löv, blomknoppar och nykläckta gässlingar.
Jag åkte till Råstasjön en morgon och hittade dunbollar i olika storlekar. De flesta rätt små och fortfarande lite osäkra på vilka av de gröna sakerna på marken man ska plocka i sej.
Tålmodiga och vaksamma föräldrar visar de små att just dessa blad går bra att äta och de små gässlingarna lär sej fort.
När jag gick längs promenadvägen med några tidiga hundägare fick jag plötsligt syn på en bekant gås. Hybriden har "gängat sej" men en kanadagås och har en liten gässling! Hybriden är en korsning kanadagås x grågås som jag följt under många år. Jag har förstås funderat och även försökt ta reda på om den typen av hybrid är fertil, men inte fått något definitivt svar. Ofta har den varit ensam men i vintras verkade den hänga ihop med några kanadagäss. Länken nedan är till ett tidigare inlägg om denna gås.
https://www.fotosidan.se/blogs/logholm/hybriden-ar-tillbaka.htm
Äntligen har den lyckats skaffa en familj och den är uppenbarligen fertil med en kanadagås. Jag är ganska säker på att hybriden är en hona och kanadagåsen då en hanne. Den vokaliserade högljutt hela tiden de gick på gräset och båda föräldrarna var väldigt vaksamma. Hybriden äter i vanliga fall ur handen på mej och min sambo, men nu fick jag inte komma nära.
Det kan ju hända att de lyckades kläcka någon mer unge men har blivit av med dem. Eller så blev det bara en. Det är i alla fall första gången jag ser en hybridgås med avkomma.
Familjeidyllen är total.
Den lilla provar vattenväxterna.
Jag tror att hybriden kommer från en korsningsfamilj och kläcktes här vid Råstasjön 2014. Om inte så fanns den här som vuxen sommaren 2015, den är alltså minst sju år gammal men antagligen åtta.
Jag stötte också på den här familjen när de skulle ner till sjön och ta ett dopp. Det här ser ju ut som det brukar...
...men den andra föräldern ser ut så här. Jag misstänker att det är en kanadagås med pigmentförändringar, för den har svarta ben och svart näbb, alltså inte en hybrid. Om någon har andra förslag skriv gärna en rad. De har i alla fall fått fyra små hybridgässlingar, badglada alla fyra.
Nu kan det bli fler hybrider att hålla reda på :-) Fast jag har ju min favorit.
Så här ser en stolt förälder ut, eller hur?
Hälsningar Lena
PS. Tornseglarna har kommit, både till Råstasjön och till Knivsta.
Hybriden är kvar och visst kan man äta upp och ner
Eftersom det var sol på söndagen lurade jag med sambon på en tur till Råstasjön. En av de första fåglar vi mötte var hybriden. Kanadagässen väste åt den och svanarna familjebadade. Den traskade ensam fram på promenadvägen. Jag tycker den är fin fast den är lite galet färgad.
Prasslet av en plastpåse tar den dock inte miste på och den kommer raskt mot oss när Fredrik plockar fram ett smörgåspaket. Fel mackor, det var vår lunch. Men i botten på ryggsäcken låg en annan påse, gammalt men helt OK fullkornsbröd med rejält med smör mellan skivorna. Det var nog ungefär i det här läget som Johnny plötsligt dök upp.
Nåväl, är man först framme får man också mest smaka. Det kom snart ett par kanadagäss men de fick inte köra bort hybriden. Svanarna blev förstås också intresserade men det räckte inte alls till en sådan storfamilj.
Coolaste frisyren hade i alla fall storskrakehonan.
Vi hittade några hägrar (6-7 stycken), men de gjorde inte särskilt mycket. Den här har rätt att se lite trött ut för det blåste rätt bra i byarna.
Desto trivsammare verkade koltrasten ha som badade i en vattenpöl i närheten av fågelmatningen.
Fullt ös i vattnet. Den skulle säkert äta lunch i buffén efteråt.
En vacker hackspett stannade till i närheten av automaterna.
En ekorre satt under en av de större automaterna och frossade i solrosfrön som småfåglarna sprätte ner. Här fotade jag ekorre förra gången jag var här, men den var mer silvergrå i pälsen, kändes inte som samma individ. Det finns nog ett helt gäng.
Lite högre upp hängde en till ekorre upp och ner. Den försåg sej med frön direkt från automaten, skalade och åt. Vi stod där en stund och den hängde kvar, tydligen helt obesvärad av att äta på det sättet. Det går dock utmärkt att svälja ner maten. Muskler i foderstrupen kontraherar och ser till att fröna hamnar i magsäcken. Precis vad jag också föreläst för studenter idag. Men den borde uppleva andra obehag av den där positionen, men det kanske inte gäller för ekorrar.
Det här måste vara en mycket bra utkiksplats för precis på samma ställe satte sej ekorren förra gången jag var här. Jag kunde förstås inte motstå den denna gång heller.
Hej så länge,
Lena
Här blev det ju lite fel...
Vi tog en sväng till Fysingen söndagsmorgon och vid fågeltornet fick vi syn på de här två. Först såg de bara ut att simma bredvid varandra men sedan började de doppa huvudena om och om igen....och det var inte bad det var frågan om. Tydligen "pratade" de samma språk...vårkänslorna svallade.
Nyp i nacken, undrar om det är kärleksfullt eller bara ett stöd för att hålla sej kvar?
Som andra fåglar som parar sej på vatten trycks honan ner rejält under ytan.
Men hon fick i alla fall komma upp och andas efter en stund. Akten var inte särskilt lång.
Här har den stolta grågåsen gjort sitt och han visar verkligen "allt" då han kliver av och trumpetar ut sin förnöjsamhet. Gäss och änder har en penis (antagligen även fler arter som parar sej på vatten+ struts och emu). Den är korkskruvsformad och sperman transporteras i en ränna på utsidan, det finns alltså inget urinrör som hos däggdjur. I normala fall är den dold inne i kloaken. För mej är det här "jobbkunskaper" om ni undrar.
Jag har sett flera hybridpar och även vuxna fåglar bl a vid Råstasjön. Jag har försökt ta reda på om avkomman blir fertil men det har ingen kunnat svara på ännu. Jag har själv inte sett hybrider med ungar.
De ser rätt nöjda ut båda två så det är väl bara att vänta och se om det blir en liten familj.
Förutom det blandade gåsparet såg vi en flock krickor som flög omkring och några bläsänder, tofsvipor, måsar, sothöns mm. Det låga boomande lätet från rördrom hördes i vassen men vi såg förstås inte skymten av någon. Bävrarna hade ställt till med plockepinn (plockestock snarare) där jag fotat rördrom tidigare, så det gick inte att gå ända ut till vattnet där.
Här är det i alla fall ett gåspar som verkar ha koll på hur det ska vara.
Hälsningar Lena