Fyllde näbben och drog...

Talltitorna föredrar hampfrön och jag har några gäster som kommer varje dag.

I söndags kom den här på besök precis under den korta stund på dagen då solen når foderautomaten med hampfrön.

Den tog så många frön den kunde och tittade upp ett kort ögonblick.

Sen drog den.

Hälsningar
Lena

En kohägerunges vedermödor

Inspirerad av Mikael Ekelunds fina inlägg med hägrar från Florida letade jag igenom ett album från vår senaste resa till Sydafrika (2008). Vi besökte en krokodilfarm en dag då det blåste för mycket för att dyka.

Krokodilerna lurade i sina vattenpölar eller låg i solen och gottade sej.

Alla typer av djurhållning som innebär att människor tillför stora mängder foder drar också till sej en andra djur som vill vara med och ta för sej när det bjuds. Så också i en krokodilfarm.  Träden på farmen var full av olika typer av fåglar. På denna bild kan man se häckade ibis (African Sacred Ibis) och en art av vävarfågel.

Träden hyste också en ganska stor samling kohäger (Cattle egret) och deras ungar började ta en del stapplande steg bland grenarna. Följande bildserie visas i samma ordning som de togs och ni får ha överseende med att det vita är utfrätt lite här och där. Jag hade bara en Canon 400D och en kitzoom (och kunde betydligt mindre om än jag kan idag). 

 Denna unge har bestämt sej, idag ska grenen bestigas! Brorsan är inte alls lika säker.

"Vänster fot på plats och å så tar jag sats, brorsan tvekar inför blotta tanken..."

"Båda fötterna på grenen !!! ...hur gör man nu, flaxar ??? "

"Oiiii, överkompenserade lite..."

"Sådärja, nu känns det bättre. Kolla in brorsan, han är säker avundsjuk." 

"Va ??? Händer det nåt där nere ???"

" Oooiii...du luras ju bara för att jag ska tappa balansen..."

"Jag behärskar faktiskt den här tekniken nu, så det så ! "

Det var dock ganska uppenbart att det fanns en och annan som misslyckades där uppe i trädkronorna, och den som väntar på något gott....kan stå ut med lite skit.

Ha en fin fredagskväll

Lena 

Mer hungriga småfåglar

Här kommer några fler hungriga småfåglar som hittat foderställena i vår trädgård.

Nötväckan är ju helt osannolik då den tydligen måste sitta upp och ner för att det ska smaka. Hampfrö gillar den men den lilla pinnen duger inte att sitta på.

 Talgoxarna är förstås trogna gäster och de plockar gärna i sej solrosfrön och talgblock.

Den här lilla charmiga talgoxen plockade åt sej av frön som hamnat i snön, trots att det fanns en full automat att plocka ur.

Den håller hårt om sitt frö och hittar snart en plats i den taggiga häcken för att sätta i sej sitt fynd. Vi väntar ännu på domherrarna (och fruarna). De har passerat några gånger men inte riktigt poserat. Men nu får jag vänta till lördag innan jag kan spana efter dem igen.

Hälsningar Lena

Koltrastarna

När fiskarna vilar i det kalla vattnet spanar jag på fåglarna i vår trädgård. Koltrastarna är lite av favoriter och vi har ett antal som konkurrerar om äpplena som min sambo lägger ut. En hona har också kommit på hur man kan sprätta ut frön från den största fågelautomaten, för att sen åtnjuta dem på marken under.

Alla bilderna är tagna handhållet med Canon 300 mm /f4 L IS på en Canon 7D.

Jag tror att den här hannen lyssnar till ljudet från min kamera, som han hör trots att jag står bakom glas och fotograferar.

Äpplena är mycket uppskattade och än så länge har inte rådjuren hittat dem.

Även fru koltrast vågar sej fram till äpplena för att provsmaka lite.

Hon tar verkligen sats och hackar uppfrån och rakt ner i frukterna.

Ha en fin helg allihopa

Lena

Fågel, fisk eller.....?

...det råder nog ingen tvekan i detta inlägg, men jag kan inte motstå att visa några bilder av ett litet djur som också finns i Kanada, men som inte lever under vatten. Bara för att de är oemotståndliga!

Det var sent på säsongen för dessa små mästerflygare, som egentligen borde ha påbörjat sin resa söderut. Jag törs inte artbestämma dem för de flesta vi såg var ungfåglar i lite enklare fjäderdräkt. Jag kan gissa på Anna´s eller Rufous hummingbird.

Sockerlösning i röda foderautomater var poppis och de försvarade sina automater mot allt annat levande som kunde komma för nära. Helt klart var de lättast att fånga dem på bild när de satt stilla, men automaterna är ju inte så tjusiga direkt.

Många suddkolibrier blev det och långa stunder med en tung kamerapjäs försedd med mitt bästa tele, en fast Canon 300 mm 1:4 L. Jag ville helst fånga dem i flykten, men det går undan som bara den och de kan ändra rikting så snabbt att man inte hinner förstå

hur de plötsligt bara kan försvinna ur synfältet. Det må finnas små fiskar och nakensnäckor som får en att tänka på juveler i havet. Det här är ett exempel på små juveler som flyger, och som är verkliga mästare i flygteknik.

Hälsningar Lena,

som dyker igen i nästa inlägg