Sol och kallt

SMHI utlovade sol och kallt så jag ställde klockan extra tidigt och åkte till ett favoritställe innan jobbet. Termometern visade minus 12. Ni känner kanske igen platsen...? 

Fåglarna hade fortfarande sovmorgon och det var ganska låg aktivitet, men det gjorde inte så mycket.

Några hade börjat simma där solljuset precis nådde fram.

Jag fortsatte bort till bron över Fyrisån och där simmade ett skrakpar. Gräsänderna har inte vaknat ännu.

Det kom tre till skrakar förbiflygande....

...och två gäss under den stund jag stod där. Jag var inte klädd för att vara ute länge och det skulle jag ju inte heller, bara stanna till och titta lite då det är som finast.

Jag lämnade skrakarna i solstrimman och åkte till jobbet. Med varmt kaffe och fötterna på elementet kunde jag börja arbetsdagen. 

I morgon är det fredag.

Hälsningar Lena

När snön vräkte ner

Jag satt ute i cykelförrådet med span på småfåglarna för att testa hur bra ögonautofokus är när det snöar och så länge det snöade lite måttligt märkte jag ingen skillnad. Men när snön plötsligt började vräka ner blev det svårare, vilket jag inte fann förvånande. När flingorna föll tätt var tog det längre tid för kameran att låsa på de små motiven. Ibland blev den förvirrad och det tog flera sekunder, då hann ju oftast fågeln flyga iväg. Men det varierade.

Det vräkte ner snö och maten jag lagt ut snöade över ganska snart. Blåmesen blev helt förvirrad då den landade i snön. Dessa bilder är ändå bara från i söndags, i går var det ännu värre. 

Den letade efter något att plocka med sej men jag tror inte den hittade något innan den flög iväg. Det fanns dock talg ganska nära så den behövde inte vara hungrig i ruskvädret. Värre är det för bofinkarna som inte verkar veta hur de ska bete sej för att få i sej frön i en miljö där koltrastarna härskar.

Hacke kom inflygande och landade mitt i pudersnön på det som skulle vara en matning. Här tog det ett par sekunder för kameran att låsa på motivet, men när den hade fångat hacke gick det bra. Det är ju också ett motiv med stora kontraster och ett väl synligt öga.

" - Puh, så mycket snö, hur ska man ta sej fram genom detta? "

" - Man får flaxa sej fram genom pudret, puh ! "

Med viss möda flaxade hacke fram i snön. Egentligen går det här väldigt fort och förra bilden, denna samt två bilder till är tagna inom samma sekund.

Det enda jag såg var att det sprätte till i snön...

...och så lättade fågeln.

Kul pose tycker jag. Var är då hacke på väg, för mat i snön hittade den ju inte? 

Jo, den skulle förstås till talgblocket och dit kommer man bara om man trycker sej in genom nätet. Buren är ett kombinerat skydd mot katter och skator. Hackspetthonorna tar sej också in och kan sitta en lång stund och kalasa på talgblocket. 

Snön fortsätter att vräka ner och jag har jobbar hemma även idag, tisdag. Jag varvar jobbet med att gå ut och se till att det finns frön till alla småfåglar, inklusive bofinkarna som inte förstår sej på automater. Rådjuren har fått äpplen, men de börjar ta slut så det slickar i sej av fågelmaten där de kommer åt. Nu räcker det med snö!

Hälsningar Lena

Hur fungerar ögonautofokus när det snöar?

Lördag morgon och SMHI hade utlovat snö hela dagen. Det hade redan börjat snöa när jag äter frukost och jag bestämmer mej för att testa hur den nya kamerans ögonautofokus fungerar när det snöar. Jag riggar en enkel matning bredvid talgblocket som gör att jag kan sitta i cykelförrådet och ta bilder. Lite skyddad från snöfallet men ändå utomhus. 

Jag har blivit bättre på att förutse när en blåmes ska flyga och lyckas sätta ett par bilder. Snöflingorna påverkar inte autofokusen än. Det snöar måttligt.

Bakgrunden är växthuset och det är förstås inte optimalt men just idag får det gå.

Plötsligt landar en stjärtmes precis framför mej. Den vill väl ha talg tänker jag, men det visar sej att den är på jakt efter något helt annat...

Den vackra lilla fågeln flyger direkt mot vår köksfönster och landar på en spröjs. 

"- Hallå det är kallt och snöar jag vill komma in! " Så kan vi lätt tolka det från den vinkel jag har i cykelförrådet. 

Men det är ju inte vad stjärtmesen egentligen ser och vill ha. Jag tror i alla fall inte det. Den ser antagligen sin egen spegelbild och ser något den gillar.  

Den fina lilla fågeln alternerade mellan en vissen rosbuske och vårt köksfönster under en lång stund. 

Den flög från en gren till en annan.

Den bjöd på ett fint skådespel och eftersom det skedde så nära husväggen påverkad snöfallet inte det minsta. 

Det enda tragiska är väl om fågeln tror att vi har stängt in den finaste partnern i köket... :-)

Sen började det snöa på riktigt och då fick jag verkligen testa vad ögonautofokus på Canon R5 kan leverera.  Mer om det i nästa inlägg.

Hej så länge, 

Lena

Finbesök och en hälsning från hybriden

Innan snön slog till igen kom den här försynta tjejen på besök. Hon tassade upp för slänten från skogen och missade faktiskt att det låg jordnötter på stubben (till höger). 

Hon var ute efter något annat gott och smög fram mot fågelmaten.

Man kan tycka både den ena och det andra om rådjur, men de är ändå väldigt söta.

Jag kan också meddela att hybriden har det bra med sin kanadagåskavaljer och inväntar våren vid Råstasjön. Min systerdotter var på besök från London förra helgen och fick möta dem båda.

Hälsningar Lena 

Fredag i slutet av mars

En fredag i slutet av mars står detta alltid på menyn. Perfekt en fredag efter jobbet med ett minimum av matlagning. Bara smälta smör, pressa i vitlök och baka några enkla baguetter som man köper halvfärdiga i butik. När jag beställde dessa från min favoritfiskhandlare (Bolands fisk på Coop Boländerna i Uppsala) kände han t o m igen mej på rösten. Den smakade precis som en färsk hummer ska smaka.

Trevlig helg,

Lena