En tur i Tanto och fotoutställning
I lördags tog jag pendeltåget till Stockholms södra, promenerade till Tantolunden och gick runt bland kolonistugorna. Allt var igenbommat, stängt och nedvissnat. Vinter i odlingslådor och rabatter, men utan snö. Det här fågelbordet är i behov av lite upprustning, eller totalrenovering kanske är mer rätt.
Vintergrön och mönsterklippt. Det här var nog den tjusigaste trädgården jag såg. Trädgårdsodlingar ska vara vissna nu och löven bruna, men här fanns en avdelning som var imponerande i både färg och form. Just när jag tagit den här bilden hörde jag ett högt skränigt läte...
Nästan rakt ovanför satt en nötskrika i ett träd.
Det kändes som att vi fick ögonkontakt helt kort. Antagligen var det ljuden från kameran som den tyckte lät intressant.
Sedan återgick den till att leta efter något ätbart på trädgrenarna. Det var ju hög tid för lunch.
Jag gick upp till toppen av Tanto och tittade ut över Stockholm. En äldre man med en glad liten pudel informerade mej om att det här är Stockholms finaste park. Hunden la en tennisboll mellan mina fötter och satte en tass mot mitt ben när jag inte reagerade tillräckligt snabbt.
Hunden sprang efter bollen och skatan flög bort över Stockholm. Ett kort och trevligt möte med en man och hans hund. En stockholmare som hade tid att prata en stund.
Jag promenerade ner mellan kolonistugorna och mot Timmermansgården.
Där var det vernissage för en fotoutställning där bl a Bengt var en av utställarna.
Bengt var förstås på plats och inbegripen i en diskussion när jag kom.
De som ställde ut hade gått en kurs tillsammans på Fotografiska + någon extra person som hade blivit tillfrågad. Det var ganska olika bilder som visades.
Det här blev min favorit på utställningen. Rosten såg så äkta ut att jag hade inte blivit förvånad om den färgat av sej på mina fingrar om jag rört vid bilden.
Björn B kom också förbi och till höger hänger Bengts bilder tagna på Fårö i november. Gotland kan bjuda på fina motiv även under den mörka och blöta årstiden.
Hälsningar Lena
Väldigt fina bilder!
Mvh Bengt
det var en trevlig utflykt och den var inte slut när jag gick från er.
Hälsningar Lena
vid några tillfällen har jag skymtat nötskrika bakom vårt hus och det vore ju en häftig fågel att lura fram till matningen. Jag tyckte fågelmataren var fin och de borde sköta om den lite bättre.
Hälsningar Lena
Förstår om du fastnade vid den häcken ned en fin formklippning.
/N
det var en trevlig utflykt med lite av varje. Jag fick också en fint möte vid stationen i Knivsta när jag reste hem. Det får komma i en annan blogg :-)
Hälsningar Lena
den gamla mataren var fin men de borde sköta om den bättre, annars faller den snart sönder. Nötskrika är en läcker fågel men lurig, lite som skator.
Hälsningar Lena
Hälsn!
du har rätt i att det var två nötskrikor. Det märkte jag när den jag hade fotat plötsligt flög och det kort därefter kom en till flygande förbi mej. Jag hittade ingen matning uppe på berget men såg att det fanns i några mindre matställen i ett par trädgårdar. Jag gick inte ner till äppelträdet du beskrivit för det var ju inte så stor chans att det var några sidensvansar där. Jag hade tur när jag kom tillbaka till Knivsta och hittade ett gäng vid stationen istället. Det kommer några bilder på dem senare.
Hälsningar Lena
skator är vanliga fåglar men de blir så fina på bild, i synnerhet när de flyger. Enligt wikipedia är nötskrika vår talrikaste kråkfågel. Det trodde jag inte, med tanke på hur stora flockar med kajor jag är van att se. Det varierar nog rätt mycket i landet och i Korsheden är det alltså gott om dem. Den här utflykten var inte slut ännu för jag möte en flock fina fåglar när jag klev av pendeltåget i Knivsta.
Hälsningar Lena