Clownfiskar - den här tiden för fem år sedan...
Det är sällan jag gör den här typen av tillbakablickar, men i brist på värme och färg tänkte jag tillbaka på vad vi gjorde denna vecka för fem år sedan. Vi var ute på vår längsta gemensamma semesterresa någonsin och befann oss just då på en dykbåt på yttre Barriärrevet i Australien. Där mötte vi bl a de charmiga clownfiskarna, som lever i symbios med stora anemoner och därför också kallas anemonfisk.
Det finns olika arter av clownfiskar och på första bilden samt ovan är det en vitpannad clownfisk. Den här anemonen har en röd undersida som kan bli mycket effektfull om man får med den på bild. Det är sällan man ser dem helt hoprullade som på första bilden och det vanliga är att man bara ser ovansidan med tentaklerna.
Den vitpannade clownfisken kan vara orange eller rosa, osäkert om det är två olika arter. Det beror mycket på ljuset man har med sej och hur man vitbalanserar sina bilder.
Clowfiskar är lika med Nemo för de allra flesta, men det finns ett 30-tal olika arter av clownfiskar och de ser lite olika ut. Jag är inte säker på vilken art detta är. Det kan vara en Barriärrevsclownfisk eller en Clarks clownfisk.
Så här kan deras "hemanemon" se ut. Den här bilden är tagen med 12 mm och kraftig beskuren. Jag visar den för att ge er en bild av hur miljön ser ut. Annars är det mera lämpligt att använda makro när man fotar dessa fiskar. De är ofta ca 10-12 cm långa men juvenilerna är betydligt mindre.
De lurar inne bland anemonens brännande tentakler, som fungerar som ett skydd för fisken (den bränner sej alltså inte). Inom en grupp clownfiskar är det bara de två största som är fertila. Den här lite mer orangeröda är troligen en Australisk clownfisk.
Det här är ett annat exemplar av samma art. Om honan i ett par skulle dö kan hannen byta kön och bli en hona.
Det här är en juvenil "saddleback" clownfish. Den är väldigt liten och den konstiga placeringen i bilden är för att den kom med av misstag. Bilden är rejält beskuren.
Det här är Nemos artfränder, vanlig clownfisk eller Ocellaris clownfisk.
Det blir mycket kurragömma när man fotar clownfiskar. Den rör sej runt i anemonen och tittar fram här och där. Man blir ofta "liggande" i vattnet vid anemonen (utan att komma åt tentaklerna) och det brukar bli mängder med bilder där bara ett fåtal klarar granskningen i datorn. Det tjocka orangebruna i bilden är anemonens munöppning.
Här ser man munöppningen tydligt i mitten. Clownfiskar är stöddiga små fiskar och sträcker man fram ett finger mot dem eller för nära deras anemon kan de göra ett utfall och hugga till. De kan också simma fram till en dykare och titta rakt in i masken, som för att kolla om det finns något därinne.
Jag fick en bild med två skarpa clownfiskar som tittar fram bland tentaklerna. Ni som följer min blogg har nog sett den tidigare. Alla bilderna är tagna långt ut på de yttre Barriärrevet, dit bara två dykoperatörer åker med sina båtar. Man ligger ute minst fyra dagar, men vi var där en dryg vecka. Bilderna är tagna under olika dyk på mellan 15-30 m djup, med 60 mm makro (utom första och femte bilden) på en Canon 7D mkII med dubbla blixtar.
Hälsningar Lena
ja det var då det brann som värst längs östkusten och även i södra delarna av Australien. Men i Cairns hade det regnat 200 mm under dygnet vi kom iland med båten. Det var mycket fin sikt, i synnerhet på lite djupare vatten (under 20 m) och clownfiskarna är ju speciella. Din liknelse med kungsfiskare är inte så dum.
Hälsningar Lena
fin berättelse
7inger
clownfiskar är inte ovanliga i tropiska vatten, men jag blir ändå lika glad när jag får se dem. Speciellt Ocellaris (Nemo) för de måste man resa en bra bit för att stöta på.
Hälsningar Lena
/N
det var ungefär så jag kände när jag tittade på dessa bilder :-)
Hälsningar Lena
Ha det gott/Stig
jag håller med om att tiden går fort och det känns inte som fem år sedan, men det är datumen på bilderna som inte ljuger.
Hälsningar Lena
i det stora blå är det egentligen ganska glest mellan djuren men runt koraller samlas det mängder av liv. Ja, det är en upplevelse att besöka den världen och det liknar inte alls naturfoto på land.
Hälsningar Lena
det känns inte någon skillnad mellan 5 m eller 30 m när man dyker. Man tryckutjämnar oftare på grunda vatten men när det blir djupare känns skillnaderna i tryck inte lika mycket. Man fortsätter dock att tryckutjämna när man går ner. Största skillnaden är att det blir mörkare när det blir djupare, men i dessa vatten blir effekten mindre för sikten är generellt väldigt bra.
Hälsningar Lena