Lyngstølvatnet, den översvämmade säterdalen
Natten mot den 26 maj 1908 gick ett stort ras från fjället Keipen (1218 m.ö.h). Stenmassorna fyllde ett stort område i Norangsdalen, ca 200-300 meter brett och flera manshöjder högt. Händelsen var dramatiskt nere i bygden, då man på morgonen såg rök av stenhögen i dalen. Folk hade redan gjort sig klara med packning och djur till det sk vårupprycket, mot stugorna runt Lyngstølvatnet. Det var nio gårdar som hade sitt vårbruk där. Trots att sätergårdarna dränktes av uppdämt vatten efter bergraset så hade folket tur att ingen bodde där ännu och varken djur eller människor skadades av raset. Elva gårdars säterstugor och vägen genom dalen hamnade under vatten.
Väg 655 Norangsdalen kl 9.30. Vi plockar ihop vår utrustning i väntan på att solen ska komma upp över bergssidorna. Vattnet är kristallklart och helt stilla.
Vå simmar ut från kanten och går ner i det blågröna vattnet. Solen strålar nu och vi simmar ut mot där vi tror vägen ska ligga. Vattentemparaturen är 8 grader, trots att det är i mitten av augusti.
Vi hittar resterna av vägen, kantad med stenar, och följer den mot en liten bro. Djupet är ca 5 m och det gäller att simma mycket försiktigt för att inte röra upp sediment och växtlighet från botten.
Plötsligt är vi framme vid ruinerna av de små säterstugorna. Det är bara ca 3 meter djupt och vi vet att ruinerna är synliga även från ytan.
Man kan få speglingar även på undersidan av en vattenyta....
Jag provar på några "över/under" bilder. Det här är knepigt att få till, men det är åtminstone helt platt vatten vilket underlättar.
Liggande eller stående, med eller utan dykare? Platsen inbjuder till att experimentera och jag har inte lyckats med den här sortens bilder innan. På kameran, som då (2009) var en Canon 400D, sitter en Tokina 10-17 mm fisheyezoom och alla bilder är tagna i naturligt ljus.
Till slut hittar vi också resterna av en mur och en grind. Vi har varit i vattnet i nästan en timme och det är dags att lämna denna magiska plats.
Innan vi lämnar Norangsdalen tittar vi på några gamla säterstugor som står betydligt högre och klarade sej efter raset. Om man kommer från fel håll ser man inte dessa stugor alls, grästaken har blivit ett med naturen.
Denna plats är mycket populär bland undervattensfotografer. Flera andra har lagt in bilder här på FS och det finns minst en bild i Galleri FS från denna dal.
Hälsningar
Lena
/Torbjörn
Äen om det är molnigt så tränger ljus ner på grunt vatten och på bilderna ovan så växlade det mellan sol och moln. Det blir lite annorlunda färger och mörkare.
Hälsningar Lena