och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr. Blogglista.se

Undrar om vi hittar någon Praktquetzal?

Dags för en vandring igen, inte lika tuff och backig som de tidigare men här brukar man kunna få syn på Praktquetzalen. Skulle vara otroligt kul att få syn på någon. Det sägs att fågelskådare kommer från hela världen för att få se dessa fåglar som bland en del anses vara de vackraste i världen. Fast jag får väl erkänna att jag inte hade så stor koll på den fågeln innan jag kom hit. Tycker om att se vackra fåglar men kryssar inte av de jag ser.

Här möter dagens guide Giovanni upp.

Träden är väldigt höga här och de är inte bara höga, de är så stora att man kan gå in i dem också.

En lite del av  Olle Adolphssons visa om Okända djur passar in här i skogen för plötsligt håller Giovanni upp en lite grön pinne. Liten är den och det är lite svårt att förstå att han klarade av att hitta den i allt det gröna.

"Men visan handlar om okända djur
Många är långa och svåra att fånga
Många syns inte men finns ändå
Många är gula och fula och gröna
Och sköna och röda eller blå
Många är stora som hus eller så
Men de flesta är små, mycket små, mycket små"

Visan fortsätter "De håller fast i lövens kanter" och det stämmer ju bra det också. Små, små som sitter på löv och grenar. Det här var den allra första vandrande pinnen jag sett ute i det fria.

Även i det här naturreservatet är det en hel del ljud, ett som återkommer ofta och låter lite speciellt är från three-wattled bellbird. Den som det mesta i det här landet sitter högt upp i träden. Hanen har ett lite ovanligt och tredelat läte för sig. Först kommer det tre lite utdragna läten lite som "Heee-Ahhh" efter det kommer det ett högt bonk.  Detta ihåliga, "bonk" tros vara en av de högsta fågelläten på jorden, hörbar för människor från mer än 0,80 km bort.

På svenska heter den Treflikig klockfågel.

Det är lättgånget här och vi vandrar vidare in i skogen.

Beundrar växter...

..och även stora getingbon.

Eller bara lite blad

Vi kommer upp till en liten platå där enorma avokadoträd växer.

Här ställer Giovanni upp sin tubkikare och börjar spana för avokado  är mums för praktquetzalen. Tänk en sådan tur vi har där uppe i trädet, ja högt uppe igen förstås, men där uppe sitter det faktiskt en praktquetzal.

Jag riktar upp min kamera bland löven och titta, där sitter den faktiskt.

Det går att fota med mobilen genom tubkikaren också och få se hur det ser ut när man ser den genom kikaren.

En till kommer men den får jag bara bakifrån, den vill inte vända sig om.

Vi lämnar fåglarna åt sitt öde och vandrar vidare bland alla häftiga träd...

...och växter.

Plötsligt kommer vi ifatt några andra som är ute och vandrar och de har sett något intressant uppe i trädet nära stigen. Där sitter två söta ugglor och ugglar. Bild med mitt 300mm.

Bild genom tubkikaren.

Vi hittar några vita svampar, så här ovanifrån ser de inte så intressanta ut...

...men kikar man på undersidan så är det livligt värre där.

En liten mångfoting klarade sig från att bli trampad på.

Giovanni förklarar att det är en dubbelfoting och att det vi i vardagligt tal kallar för tusenfoting är just mångfotingar som är uppdelade i olika "segment" där de har två eller fyra ben, beroende på om det är en enkelfoting eller en dubbelfoting.

Några som har många ben och kan springa ganska fort och som jag inte uppskattar i djurvärlden är de här...Spindlar. De tillhör inte mina favoriter.

Då är fåglar och kolibrin desto vackrare. Här i nationalparken har de ett matningställe för dessa små fåglar. Jag börjar där med att försöka få bild på någon kolibri som inte är vid matningsbehållarna utan håller till vid blommorna. Det går ju så där.....med andra ord inte alls, till att börja med.

Men blomman är ju vackert röd.

Fortsätter att försöka och får till och med några fåglar ibland.

Jag har några fina bilder på kolibri från en annan resa så jag ger upp och tittar på de som flyger vid matbehållarna. Tycker de är så söta då man ser deras lilla tunga.

Och även hur elegant de håller sig stilla i luften.

Nu är snart vår vandring slut, men innan vi kommer åter till vår bil så träffar vi på en liten, liten groda.

Den är bara runt 3 cm lång.

På andra sidan stigen är det något som låter som en mindre motorsåg, jag letar bland löven och får syn på den här lilla flygande varelsen. Luden och lite grå.

Den här låter inte så mycket men är vackrare.

Sedan var dagens vandring slut. I morgon åker vi till Stilla havet och Tamarindo.

Inlagt 2019-09-12 12:38 | Läst 2822 ggr. | Permalink

"Så mycket spännande, en fin blaning från spindlar till fåglar mm. Jag hade nog inte tänkt mig ugglor där nere i värmen, jag tycker de ser så påpälsade ut"


(visas ej)

Nämn en färg i den svenska flaggan?
Spindelbilden var ju verkligen fascinerande!
Svar från Margareta Cortés 2019-09-14 09:07
Tack Ragnar!
Speciellt då man som jag oftast får rysningar i närheten av spindlar.
Så mycket spännande, en fin blaning från spindlar till fåglar mm. Jag hade nog inte tänkt mig ugglor där nere i värmen, jag tycker de ser så påpälsade ut
Svar från Margareta Cortés 2019-09-14 09:09
Tack Peter!
Vi såg ugglor på flera ställen, men alla lika svåra att få på bild.
Men det var ett rikt djurliv i skogarna.
Jag har väntat på kolibrierna och jag vet hur svårt det är att få dem på bild. Helst vill man ju dessutom undvika mataren men de är ändå otroligt vackra, automat eller ej. Kul med praktquetzal och att du t o m fick den på bild. Jag hade inte alls koll på den kan jag erkänna. Träden är otroligt läckra och bra att du visade bilden med en person "inne i stammen " så man får en uppfattning om hur stora de är.
Hälsningar Lena
Svar från Margareta Cortés 2019-09-14 09:13
Tack Lena!
Det är inte lätt att få bra bilder på de där små fåglarna, jag har några från Ecuador som jag är nöjd med men det är klart att det lockar att kunna få ändå bättre bilder. Men då hade vi inte kommit så långt på vandringen om jag fått stå kvar och fota.
Mäktiga träd är det och det gör i sin tur att man borde haft ett supertele för att komma nära djuren.
Toppen bilder! Och prakt quetzalen är bedårande vacker. Framför allt hanen som har långa fina stjärtfjädrar också. Härlig blandning av bilder från regnskogen.

MvH
Johnny
Svar från Margareta Cortés 2019-09-14 09:16
Tack Johnny!
Vi hade tur som fick se praktfågeln. Den extra långa stjärtfjädern hade den inte nu, var tydligen inte friartider. Men vacker är den.
Nya fina bilder på både stort och smått, och träden imponerade på mig men även alla insekter. Det var ingen lätt uppgift att få en bild på Praktquetzalen men den hade vacker fjäderdräkt.
Ha det gott/Stig
Svar från Margareta Cortés 2019-09-14 09:17
Tack Stig!
Få bra bilder på fåglar här var inte lätt, gömde de sig inte bland löven så satt de otroligt högt upp. Men insekterna var desto lägre.