Ping’an Zhuang Village och lite mat
Här i byn kan man garanterat säga att det är bilfritt, för vägarna här består mest av trappor och smala passage. Husen fullkomligt klättrar på varandra i sluttningen.
Förutom risfälten så är byn också känd för kvinnornas frisyrer och huvudbonader. Kvinnorna klipper sitt hår endast en gång och då vid tolv års ålder. Det håret sparas och viras ihop tillsammans med det övriga håret i en knut ovanpå huvudet. Allt stoppas sedan in i en speciell huvudbonad som håller allt på plats. Det är så känt att kvinnorna finns avbildat på 5 y-sedeln. Fast där ser huvudbonaderna lite elegantare ut än de som jag såg på kvinnorna i byn.
Är nog vid festligheter som de vackra huvudbonaderna kommer fram, till vardags verkar det vara något som liknar en frottéhanduk vara den vanligaste. Det finns en speciell hårtvättningscermoni då allt hår släpps ut och om det ska vara helt enligt traditionen ska det tvättas i risvatten.
Vår väg slingrar sig fram genom gränder och prång.
Förbi butiker, gatuförsäljare och hantverkare.
På många ställen lagas det populära bamburiset över öppen eld.
Chilin är skördad och färdigtorkad och säljs i stora påsar.
Vi letar efter ett ställe med lokal mat och slinker in på Meiyon, där de inte serverar varm öl eller har dålig service.
Däremot har de väldigt god mat, den godaste kinamaten i den här regionen vi nu är i. Vi börjar med sticky rice tillagad i bambu och beer duck. Mycket gott, synd om grisarna för nu blev det inte så mycket över.
Några till rätter testar vi och de är också goda.
Lite svalkande öl till. Det är vi värda efter den promenaden upp till utsiktsplatsen.
Mätta och belåtna fortsätter vi ned genom byn tillbaka till vår bil.
Trappor upp och trappor ner.
Där uppe i mittenhuset och vid fönstren med röda lyktor satt vi nyss och åt vår lunch.
De som inte orkar gå, kan boka bärare även här.
Personen i bärstolen tappar sin vattenflaska, så bärarna måste sätta ner stolen. Blev kanske lite välbehövlig vila.
Inte bara folk som bärs upp, även resväska kommer med bärare.
Chili och vitlök till salu.
Gurka är en populär produkt, vanlig slanggurka knapras som törstsläckare och även den här lite ovanliga varianten som äts med sked.
Fortsätter vår färd till en annan by som ligger högre upp och där vi ska övernatta. Det är massor med trafik och bilköer i massor. En del tycks tro att säkerheten i bilen inte är lika viktig då. Ser vid flertalet tillfällen hur barn står upp och tittar ut genom takluckan.
En sådan bärare hade jag bokat för gatufotojobbet i den byn.
Ha det väl
Bob
Hade nog varit skönt, men alla får inte boka.
Vet inte var deras viktgräns går, men hörde i nästa by där en turist inte orkade gå ända upp till det hotell de bokat och ville hyra bärare. Men fick nobben för hon vägde för mycket. De fick boka om och bo på lägre nivå.
Verkar som dom är förtrogna med fotande turister..inte många som tycks reagera på ditt fotande..
Med vänlig hälsning/Gunte..
Nog fanns det detaljer att leta upp där om man ville.
Byn var som att vandra i ett flervåningshus med mängder med skrymslen och hemliga gömslen. Dessutom byggdes det mer.
De var nog ganska vana vid turister där, men inte så många västerländska ändå. Hände att drt var vi som blev uttittade. Försökte vara ganska diskret när jag fotade.
Allt gott !
// Tony.
Trevligt också med uppmärksamma personer, FEC upphörde 1994, så det är ett bra tag sedan. Sedlarna finns dock kvar, men inte i användning.
Kommer lite till innan det var dags att åka hem, hade ju en träff med min ortoped strax efter hemkomsten.
Kan tänka mig att det slår lite gnistor ibland.
MvH
Johnny
Var en lite speciell by där, lite som om husen var travade på varandra.
Har upptäckt att det skiljer en hel del på maten i de olika områdena i Kina.
Där vi var för två år sedan, vid "Avatarbergen" så var det mesta gott och välkryddat, lite mer enahanda här och inte lika gott. Men här i byn var det god mat.
De har det inte så fett i byarna, och de inkomster de får från turisterna är välkomna.
Måste bara fråga, bor du i Kina eller är du där på en väldigt lång semestern? :)
Nä, bor inte i Kina och inte extremt lång semester heller men en väldigt innehållsrik resa var det.
Kan bli tjatigt, men just nu försöker jag återhämta mig från en axeloperation. Får inte bära på min tunga kamera förrän i januari. så några nya bilder är det ont om.
Vill dessutom ha mina blogginlägg så att jag kan gå tillbaka när det gått några år och kolla hur det var.
En minnesbank och dagbok liksom.
Ja de e helt rätt, alltid roligt att gå tillbaka dagar som dessa och titta på läsa igen för att återuppliva de härliga minnena :)
Läkningen sköter sig men får inte börja träna förrän i dec så kolla bilder och vila gäller. ;)
Tar nog en vecka i varmare klimat och vilar också.