Kärnäkosken fästning.
De som brukar läsa i min blogg har nog förstått att jag och min man har en viss förkärlek för de små vägarna. Vår vana trogen så tog vi dessa även här i Finland och inte helt otroligt så dök det upp intressanta saker även här.
Vi bromsade in vid Kärnäkoski kvarn som byggdes i början av 1890-talet. Det finns lite information här på både finska och även engelska och jag förstår att här har det varit en såg och ett sliperi ända fram till 1950-talet.
Visserligen är det inte kvarnen eller sågen som är det mest historiskt intressanta här men det är klart att vi måste kika på den också. Den ligger så fint vid en liten fors.
Här är det inte låst så vi kan även gå in och titta.
En del maskiner finns kvar och det ser ut som om man har vissa aktiviteter här på sommaren.
Fast det som fick oss att bromsa in och gå ut och titta är, det kulturhistoriskt värdefulla försvarshistoriska minnesmärket från 1700-talet, nämligen Kärnäkosken fästning.
Här besegrade de svenske ryssen 1790 och återtog regionen Partakoski, under ledninga av Armfeldt. Kung Gustav III kom hit för att pigga upp sina mannar och passade på att dekorera sig själv med en medalj som endast kungar som varit med i den striden som besegrat fienden kan få. Här byggde de en stor ramp för transporter av kanoner och även ett läger för soldaterna.
Undrar om den här gamla kanonen användes just här. Fantastiskt att den finns kvar med så mycket trä i konstruktionen.
Vi går in på fästningsområdet, hänger ni med?
Den svenska erövringen varade inte så länge. Ryssarna tog över och började bygga den här fästningen. Vi går upp på muren för att se vad som gör den här platsen så intressant i försvarssynpunkt.
Hoppsan här var det högt!
Att få med höjd och djup på bild är inte så lätt. Här skulle jag velat ha någon som stod där nere för att visa hur högt fallet ner är, men jag hittade ingen frivillig som ville ramla ner dit. Men skuggan kanske visar att den mur och vall vi står på är tämligen hög.
Här uppe ser vi att platsen var väl vald, vid stranden av sjön Saimen. I dag är den istäckt men kan tänka mig att det kan vara skönt här en sommardag.
I dag är det inte lika skönt även om det är fint i solen så är det kallt. Ett tunnt frosttäcke ligger över nejden.
Vänder vi oss om och har sjön i ryggen så kan vi se att det var en stor och pampig fästning. Här huserade 1400 soldater. Man byggde på fästningen i tre år men den användes bara i 15 år. Inne i fästningen fanns det baracker, vakthuset, tjänstemänens kvarter, briggen och krutkällare. De trähus har senare rivits, och nu bara rester av stenbaser kvar av dem
Å häcken växte kämpahög - inte häcken kanske, men men ser på träden här inne att tiden har gått.
Kan tänka mig att folket slet hårt här men kan väl hoppas på att de hade någon stund att njuta av att det faktiskt är väldigt vackert på den här platsen.
Jag passade på att njuta lite av den finska naturen.
Här finns också en kortare vandringsled där det förr fanns en järnväg för transport av timmer till sågen.
När vi sedan åker iväg kommer vi inte många meter innan nästa minnesmärke dyker upp.
Det restes till minne av de som stupat här och texten finns på finska, ryska och svenska på de olika sidorna av märket.
Jag har väl för lite att göra på långfredagen så mitt lilla språköga fastnade vid Pax vobiscum och din bildtext Guds frid! Du får förstås gärna önska oss guds frid men rent språkligt så kände jag inte att Gud är inblandad i uttrycket vobiscum. Fred (frid) vare med er - skulle jag tolka det som. Säkerligen är uttrycket vanligt i religiösa sammanhang ändå. Jag är inte så kyrklig :-)
Tack för fint litet reportage.
Pa
Jag får väl skylla på google om det inte Gud är inblandad men i dag på långfredagen kan det väl vara passande ändå så det får stå kvar. Men Fred vare med dig..;)
Ganska fascinerande att gå runt på dessa gamla platser och försöka tänka sig in i hur det var då på den tiden då det var full rulle på den här numera fridfulla platsen. Var lite svårt att se alla dessa människor i min fantasi ändå.
Som vanligt fina bilder. Den genom fönstret är riktigt bra och " högt fall " ett fint sätt att beskriva höjden. BRA !
Den här fästningen blev extra intressant för mig. Jag har en släkting från Vinnersjö som deltog i fälttåget 1788 - 1790. Så han har förmodligen huserat här när det begav sig. Carl Persson Gran. Född 1761 - död 1801. Ser ut som han kom hem levande ändå. Han hade flera barn som dog vid några månaders ålder.
Har även en annan släkting från Hedesunda som deltog i fälttåget i Norge 1718 - 1719. Pehr Larsson Geting född 1691 - död 1760. Förfrön stortån och hälen på v fot och lilltån på h fot vid återtåget över fjällen. Som du ser har man mycket krigiskt påbrå.
Ska bli trevligt att följa din resa framöver.
Sten
Sten
Hälsningar Lena
Spännande vägar ni far på och ni hittar alltid trevliga saker att kolla på.
Tack för turen och den historiska läxan
Glad Påsk
Maria nne
kvarnar och andra saker är intressant.
Finland har fått utkämpa många krig fram till 1945 genom sitt utsatta läge.
Fina bilder av fästningsruinerna den hade en speciell utformning.
Lätt glömma detta att Sverige har en historia som denna.
Din text och bilderna är som ett levande lexikon för mig och säkert för många fler.
Spännande var ni blir av i morgon.
Ha det härligt på alla sätt.
Gun-Inger
Denna resa ni gör nu hade min Jonen gillat. Vi har aldrig som du vet haft bil
så det är mycket man missar men nu har jag dig skall visa dina bloggar för Jonen.
gia
Kära Margareta Cortes!
Jag har sett dina fotografier av Kärnäkoski i din blog och tagit del av dem med stort intresse. De är mycket imponerande och obeskrivligt vackra. En släkting till mig kämpade här med ryssen 1790 och gav sitt liv där, därav mitt eget engagement i denna historiska händelse.
Jag undrar om den lilla trämodellen av Kärnäkoski fästningen finns att se på området?
Min man och jag hoppas att besöka Kärnäkoski någon gång. Om du har ytterligare detaljer om området skulle jag jag vara mycket intresserad att ta del av dem.
Jag ser fram att höra från dig.
Ulla Smedberg Dixon
Modellen är i metall och den finns på området. Det var en ren slump att vi hamnade på detta intressanta ställe. Vi tycker om att åka på småvägar och det var orsaken att vi fick se det och stannade för att ta reda på vad det var.
Hoppas du ser mitt svar här, jag kan inte se din epostadress men vill du ha mer kontakt med mig så finns jag på [email protected]
Hur det var med stavningen av Armfelts namn på skyltarna på plats minns jag inte men uppgiften om att kungen dekorerade sig själv på den platsen, den uppgiften har jag fått av skyltar på stället. Har du rätt så har de som skrivit informationen där fel.
Hur som helst så var det kul att ramla på den platsen bara för att vi vlde en av småvägarna.