Ilulissat historiska Museum

Ilulissats historiska Museum är också polaräventyraren Knud Rasmussens födelseplats.

Här finns utställningar om områdets historia, inuiternas traditionella kultur och livsstil samt naturhistorien om Ilulissat Icefjord och dess omgivningar.

Det här huset är ett av de två som transporterades till Grönland från Danmark 1846, det andra hamnade i Nuuk. De skulle bli ett seminarium för kateketer. En kateket är en lärare som undervisar i den kristna trosläran.

Men det fanns inte så många studenter, så oftast fungerade huset bara som prästens hem. Så var också fallet 1879, då den sedermera polarforskaren Knud Rasmussen föddes i detta hus och tillbringade sina första år i Ilulissat.

Han har fått en byst utanför huset.

Fast nu är det ett museum här, följ med så går vi in och tittar.

Här kan man lära sig en del om Knud Rasmussen och hans arktiska expeditioner.

Några traditionella dräkter. Det var en söndag då vi var här och på vägen hit mötte vi en del finklädda i sina vackra dräkter .

Här visas på ett bra sätt hur stor del av isbergen det är som vi ser ovan vattenytan.

En kajak i naturlig storlek.

Jag ritade ingen kajak men några hade gjort det.

Sälfångarens vante ser riktigt varm ut. Men kan du svaret på frågan?

Sälfångarnas vantar har två tummar för att öka deras hållbarhet och funktionalitet. När en tumme blir sliten, kan vanten enkelt vridas och användas med den andra tummen, vilket förlänger vantens livslängd. 

Utanför finns det lite att titta på också. Lite hundslädar som kallas för Qamutit.

Ett gammalt trankokeri och även hur husen såg ut förr länge sedan.

Det är ett intressant museum med mycket mer än vad jag visar, så är du i Ilulissat så missa inte museet.

Här finns också en del information om Sermermiut - den stora bosättningen vid Isfjorden, mer om det sedan.

                          Nästa om Grönland

.

Ilulissat och blev lite överraskad

Vaknade vid sextiden och tittade ut, blev något överraskad. Vi har den 31 augusti och har fått vinter.

Stan har blivit vit.

Ganska tomt ute på altanen.

Det ser ut att bli en solig och fin dag. Det är så klart redan nu på morgonen så vi ser hur glaciären Sermeq Kujalleq lämnar ifrån sig stora isberg.

De är enormt stora men lite kantigare här, än borta vid Qeqertarsuaq där havet har skulpterat om dem en hel del på vägen dit.

Snön är så ren och vit, solen skiner och gnistrar i den.

Efter frukost hoppar vi på shuttlebussen och åker ner på stan.

Ilulissat är Grönlands tredje största stad med 4 848 invånare och ligger mitt i Diskobukten.

Vi strosar runt i stan lite, ser att även här är det gott om trappor.

Vi hittar en trappa som ser ut att gå upp på ett berg, måste undersökas. Kan vara fin utsikt där.

Högt upp kom vi men fanns inte så mycket att se mer än en mycket talande skylt. Lika bra att gå ner igen.

Klart att isbjörnarna också behöver proviantera ibland.

Nu vet vi att det är på ICA de handlar.

Det kanske inte är öl som de köper men ser att Qajaq har fler sorter än de vi såg på Diskoön.  Alla är döpta efter djuren i den grönländska naturen. 

Upptäckte att det fanns Marabouchoklad, men priset. 69 skr. 

Drivmedel är mycket billigare än hemma i Sverige.

Fina bänkar men satte mig inte där.

Ett fönster som fångade min blick.

Det måste vara hedrande att bli kallad för Grönlands trofaste son. Knud Rasmussen som är avbildad på stenen ledde sju Thuleexpeditioner, där han bland annat korsade Nordvästpassagen med hundsläde.

Grönland kallas på grönländska för Kalaallit Nunaat, som betyder Människornas land.

Lite annorlunda namn och husskylt.

Småbåtshamnen passerar vi på väg tillbaka till hotellet. Båtarna där är inte bara nöjesbåtar utan det är de som används för fiske.

Nära vårt hotell hittar vi en rösad led och går en liten bit på den.

Vill man så skulle man kunna sitta och titta på alla isberg som kommer från glaciären Sermeq Kujalleq, den finns med på UNESCO:s världsarvslista och är en av världens snabbaste och mest aktiva glaciärer som kalvar upp till 35 km3 is per år

De flyter ut i Diskobukten och gör att utsikten från hotellet varierar hela tiden.

De små som har letat sig in i vår vik ser inte så stora ut...

...men när det kommer en båt så ser de ut att växa i storlek.

I samma vik kan man åka ut med båt och bada i tunna.  Kanske kul, men kändes inte riktigt som det var något grönländskt.

Vi går och äter i stället, i dag så valde vi Stjerneskud. I Danmark så brukar det vara rödspätta på den, här är det naturligtvis grönländsk hälleflundra. Den var god. 

Vi får en vacker kväll.

.

Med en magnifik solnedgång.

Nästa om Grönland 

Kan man lita på AI.

Jag fotograferade en liten fågel då jag var i Ilulissat, en liten snabb sak som inte satt stilla många sekunder. Men en bild fick jag, men hade ingen aning om vad det var för art. Kom på att jag kunde lägga in en bild på AI och fråga.

Fick ett svar; Fjällripa, och en lång utläggning om var den levde. 

Letade länge i bilden för att se om jag möjligtvis fått med en ripa också. Men hur jag än förstorade och letade så inte kunde jag hitta någon ripa. 

AI luras med mig 😁

Tog och förstorade och beskar bilden och gjorde ett nytt försök. AI, var lika artig och vältalig nu, men plötsligt var min ripa en Snösparv.

Googlade och nu tror jag på AI. 

Mer äventyr än önskat.

I dag ska vi lämna Diskoön och Qeqertarsuaq. Lite tråkigt för det var så fint och trivsamt här, men nu mot nya äventyr. Äventyrligt blev det också. 

Ställ väskorna i hönshuset så kör vi ner dem till bryggan, sa de när vi kom ner till frukost. Hönshuset tänkte jag, kul namn på bagagerummet men det visade sig att det var verkligen ett gammalt hönshus som nu var som förråd och rum för väskor.

I dag ska vi ta färjan över till Ilulissat,  en tur på 2 timmar och en kvart.  Tyvärr var det inte att hoppas på sol på turen, det regnade och blåste och molnen låg tunga. På fjällen på andra sidan viken låg det ett pulver av nysnö.

Det regnar och i den våta asfalten har en oljefläck skapat en fin bild.

Vår färja kom i tid och började lasta av paket och postsäckar. 

En ledare till en grupp på 11 personer som varit ute på vandringar i elva dagar kom ner på bryggan och frågade skepparen till vår båt om de kunde få åka med för deras förbeställda båt var inställd och de skulle vidare med flyget samma dag. Men tyvärr det fanns inte plats. Färjan tog bara 12 passagerare och alla var bokade.

Skepparen försökte ringa runt för att hjälpa dem, men ingen båt fanns. Blev dyr lärpeng för dem, om att man måste ha marginal för oförutsedda händelser när man reser på Grönland. 

Skepparen berättade att han först skulle gå utmed kusten på Diskoön för lite lä och att det kunde bli lite skvalpigt sen när vi skulle över öppet hav. 

Han berättade att det fanns flytvästar under varje säte och överlevnadsdräkter framme hos honom och det var fritt fram att gå ut bara vi inte gick i fören. Om larmet tjöt så skulle vi gå in. Lät ju tryggt och inte så farligt så jag tänkte mig en lugn båttur och kunna gå och få lite mer bilder på isberg för nu var de mycket närmare. 

Jag satt och funderade på om att gå ut men det gungade lite för mycket, trots att vi var så nära land.. 

Men när vi vek av och att det inte var något land i sikte då började det gunga på allvar. Skönt att jag ätit en riktig frukost tänkte jag och  hade min fars gamla visdomsord i minnet om att "Tomma tunnor skramlar mest ". Min tunna borde inte skramla,  men ändå så kändes det väldigt oroande när magen ville vända sig ut och in.

Vågorna blev större och större, vår lilla båt kändes som om den kastades fram och åter mellan vågorna. Ibland studsade den ner på tvären i en vågdal. Fota var det sista jag tänkte på, hade fullt sjå med att klamra mig fast i stolen och parera dunsarna när man landade tillbaka i stolen så att smällen mot ryggen skulle mildras. Ibland kändes det som om båten låg på sida och när vågorna översköljde oss var det nära ubåtskänsla. Larmet tjöt mest hela tiden. 

Bälten i stolen hade varit en fördel, för när båten dansade omkring på vågkammarna och sedan föll flera meter. Då gällde det att vara beredd för man satt verkligen i luften och föll sedan ner på stolen med en rejäl duns, om man inte tagit ett rejält spjärn mot durken med fötterna.

För att stilla sjösjukan spände jag blicken i något isberg och försökte hålla den kvar där. När det gick att se ut ja, för oftast sköljde vågorna över hela båten så det kändes som om vi var under vattnet. 

Jo,jo...gå ut och fota hade han sagt, inte ens jag hade någon tanke på att flytta mig från stolen, det jag mest tänkte på var hur ska man få på sig överlevnadsdräkten när vi hamnat i vattnet och borde vi inte ha flytvästar på oss nu.

Jag var inte helt säker på att det här skulle gå bra, skulle kanske bli att jag fick tillbringa min resterande tid fastklamrad på ett av de där isbergen. De föreföll inte lika vackra längre, mest hotfulla.

När det mer eller mindre kändes som om att det snart var kört, fick jag syn på ett stort kryssningsfartyg,  sen ett till och strax efter svängde vi in mot en vik och vågorna lugnade sig något.

Pust! Vi kommer att klara det, var en samling lättade personer som sedan tog sig i land på bryggan i Ilulissat. Tror nog att skepparen var ganska lättad också,  för han sa "Det var på gränsen".

Lite lustigt var att när vi senare under resan träffar på folk som vari i Ilulisat den dagen "då det var storm" sa de. Så var vår båttur vida omtalad och de sa "Var ni med på DEN turen.

Nu förstod jag varför alla de andra båtturerna var inställda, fast om de har lite tur så är även flyget inställt men det verkar inte så. Flygplatsen ligger inte så långt bort och vi ser att flygplanen flyger.

Här i Ilulissat bor vi på hotel Arctic, det är nyrenoverat och lite rörigt utanför, men inne är det fint.  Här är den grönländska flaggan hissad jämte den danska. Den grönländska flaggan, som kallas Erfalasorput på grönländska, har en enkel men djup symbolik. Den består av två horisontella band i vitt och rött, med en stor cirkel som är delad i två färger, den övre halvan är röd och den nedre halvan är vit. Den vita färgen representerar de eviga glaciärerna, den röda havet som omger ön och cirkeln solen som reflekteras på isen.

Det blåser även här ganska så mycket, men vi går ut för att titta lite på området. Det är bara +1 ° men känns kallare i blåsten.

Många kryssningsfartyg ligger här, ovanligt många förstår vi senare. De har säkert sökt lite lä under stormen.

Vi går ut på bryggan vid Aurora Cabins, där får man nästan hålla i sig i ledstången för att inte blåsa iväg.

De där cabinerna kan man boka och bo i.

Blåser det så här mycket måste man nog säkra lasten mer än vad de här gubbarna gjort. De fick springa runt och plocka en hel del.

Vårt hotell ligger en liten bit utanför centrum av Ilulisat, men vi har gratis shuttlebus ner till stan.

När det klarnat upp lite så ser vi alla isberg som kalvar ut från glaciären.

Dit ut finns det båtturer, ser nu hur de  kommer tillbaka.

Vi har lärt känna de personer som har samma resrutt som vi och i kväll äter vi en gemensam middag. Gissa vad vi fick till huvudrätt, ju Hälleflundra. Det är säsong för den fisken nu och alla på alla ställen vi kommer till vill ju bjuda på det bästa. Gott, fast inte varje dag. ;)

Grönlänningar har en rik tradition av sång och musik som är en viktig del av deras kultur. Sångerna som sjungs till maten kan vara en del av deras sociala och kulturella ritualer. Dessa sånger kan inkludera traditionella berättelser, myter, och hyllningar till naturen och deras förfäder.

Till middagen får vi verkligen uppleva det, vi sitter mitt emellan två långbord med grönländska gäster och nu får vi lära oss att det är vanligt att sjunga till middagen. Gruppen på min högra sida stämmer upp i sång och strax faller bordet på min vänstra sida in och sjunger med. Jag sitter så jag nästan får det i stereo. Vackert var det och jag hade sinnesnärvaro att sätta på inspelningen i mobilen så om du vill kan du klicka på bilden här under och lyssna. 

Lyssna gärna på sången för det var så fint.

Under tiden vi äter så blir det kallare och regnet övergår till att vara lite snö.

Nästa om Grönland

.

Fotboll och isberg

Vaknar till en solig morgon, det är den 29 augusti och maken fyller år.

I dag kan vi välja med att följa med på en vandring till ett vattenfall, som hotellet ordnar, eller utforska stan och området på egen hand.

Hade jag varit i form så hade nog vandringen lockat men gå i grupp nu är inte något jag vill, tror att jag skulle sinka gruppen.  De som gick till vattenfallet visade bilder på det efteråt och det var ganska lite vatten där nu.

Efter frukost tar vi en promenad ner till bryggan och det får bli en bild på födelsedagsbarnet i äreporten av valben.

Sedan tar vi en förmiddagspromenad i byn.

Det där gröna huset, undrar om inte det är ledigt för att hyra ;)

Lite här och där står det en skoter och väntar på vintern.

Vanligaste fordonet nu är fyrhjulingen.

Växtligheten på Grönland är inte så kraftig, det odlas lite men blir mest lite dill och persilja.

Blomningen på det som hemma hos oss är överblommat är i full blom här , som maskrosorna.

Grönlands nationalblomma, Praktmjölke. Den blommar också nu.

Och så finns det mycket Polarull.

Den här blomman vet jag inte vad den heter, men fick berättat att bladen användes som smärtstillande.

Grönland är inte med i EU så det samarbete som finns om mobilabonnemang, “Roam Like at Home”, det fungera inte här så att ringa hem härifrån är dyrt. Det här kanske ett försök till fria samtal. Fast anslutningen till den apparaten verkar inte vara jordad. ;)

Lunchen i dag består av ett lunchpaket, pålägget på mackan var hackad lax och strimlad vitkål. Rotfrukter som tillbehör är väldigt vanligt.

Efter lunch tar vi en lite längre promenad ut ur byn.  Vi fortsätter förbi stranden och bort mot flygplatsen.

Den består av en helikopterplatta, den används mest på vintern.

Bakom den finns fotbollsplanen.

Tror det är en match på gång där.

Ganska häftigt att se en match spelas här, med alla isberg i bakgrunden.

Vi fortsätter lite längre bort och naturen blir kargare.

Vi går tills vägen tar slut.

Där vid vägs ände, finns Arctic station. Det är Köpenhamns universitet som upprätthåller och finansierar det. Den är till för att främja arktisk forskning och utbildning på universitetsnivå inom  alla aspekter av miljövetenskap.

Jag tog inte någon bild på det stora huset, men i deras vindskydden vilade vi en stund innan vi återvände mot stan.

Det börjar dugga lite smått då vi sitter där, så det är nog ett bra beslut att gå tillbaka. Molnen upp mot berget börjar bli mörka när vi passerar cafét. Det är stans andra matställe, men vill man äta där så får man göra det före klockan fem.

Sedan ökar regnet och molnen blir mer och mer hotfulla.

Känns skönt att vi har bokat bort på hotel Disko för att fira födelsedagsbarnet. Varvar ner med en G&T med grönländsk stuk av arktiska kryddor och Iceford Gin.

Till förrätt får vi en mycket god krabbsoppa. Krabban är snökrabba.

Inte alltför överraskande så blir det hälleflundra till huvudrätt.

Ingen tårta för födelsedagsbarnet men väl en smarrig dessert, dagen till ära.

Nästa om Grönland

.