Vi vaknade upp till en lite frostig morgon, inte humörmässigt frostigt, utan det hade varit en kall natt. Ingen snö men de där trägångvägarna som byggts för att skona naturen och även för att komma fram där det blev för brant mellan klipporna, de blev hala...mycket hala.
Undrade först vad våra vänner från Litauen höll på med, de bodde i en stuga lite längre bort och gångvägen var rejält kuperad med en nedförsbacke. Fast då vi skulle upp till frukost i Café Victor så förstod jag vad det var. Plankorna var såphala, uppför gick det bra, men nedför så gled man okontrollerat.
De som skulle skulle ut och städa stugorna hade det lite lättare med lilla elbilen, men den slirade en del i uppförsbacken och det gällde för föraren att hålla tungan rätt i munnen, för bilen fick precis plats.
Vill man bo här ute så bokas det som ett paket, man väljer vilken typ av stuga man vill ha eller om man hellre vill bo i ett glampingtält, sedan ingår frukost och trerätters middag och ett lunchpaket. Även en vandring till moränkanten av glaciären ingår i det paketet. Naturligtvis ingår även båtresan. Finns också några andra vandringsturer att välja, men de är som tillägg.
De flesta väjer att gå en vandring, med guide.
Då skriver man upp sig på informationstavlan i matsalen. Där kan man även få dagens myggindex.
Vi har hört före resan att det kan vara mycket mygg, och menas väldigt mycket. Därför valde vi att åka sent på säsongen för då skulle myggplågan var liten och som du ser här ovan så var den låg nu. Så låg att jag bara såg två stycken och de satt på fönstret i vår stuga, på utsidan.
På grund av myggen är varje stuga utrustad med "myggjagare", vi behövde aldrig använda våran.
En del drog iväg på vandring efter frukost, även den lilla franska tösen var med men hon fick åka snålskjuts med pappa.
Ice Camp Eqi är byggt med fokus på hållbarhet och minimal miljöpåverkan. Solpaneler och andra miljövänliga tekniker används för att driva campen. Här kan man se hur det sitter solpaneler på både taket och väggen. Fast för att klara av tvätten och köket när inte solen räckte till så finns det även ett oljedrivet elverk.
Man behöver inte vandra bara för att man åkt hit, det går hur bra som helst att stanna på campen och njuta av tillvaron, när man tröttnat på att sitta och iaktta glaciären så kan man även undersöka omgivningarna.
Vi börjar med att kolla hur besvärligt det skulle vara att ta sig ner till bryggan och de läskiga plankstegen. Vägen ner till trapporna var inget problem, även om träplanken var hala med frost på så var berget inga problem. Inte ett dugg hala och trappan ner var heller inget problem, kvar var bara de nedersta stegen och där skulle det komma att finnas hjälpande händer. Skönt!
Att campen finns just här är nog mest beroende på att en fransman vid namn Paul-Émile Victor var en framstående polarutforskare och etnolog, född 1907. Victor och hans team etablerade sitt basläger vid Eqi-glaciären, där de byggde en expeditionshydda, vilken fortfarande står kvar och är känd som “The French Cottage”. Detta fungerade som deras utgångspunkt för forskning och utforskning.
Stugan är ganska bräcklig nu, så det går inte att gå in.
En av hans mest kända expeditioner var just till Grönland, där han och hans team utforskade Eqi-glaciären. Under denna expedition, som ägde rum på 1940-talet, använde de hundspann för att korsa inlandsisen och samla in viktiga vetenskapliga data om glaciärernas rörelser och klimatförhållanden. Denna forskning var banbrytande och lade grunden för mycket av den moderna glaciologin.
Här finns en del minnesmärken efter expeditionerna.
Fin färg på laven som växer på berget.
Efter lunch som inte är hälleflundra, utan goda mackor med räkröra i och istället för sallad så är det på grönländsk maner vitkål.
Man kan slå sig ner i hammocken också och njuta av glaciären.
Men vi känner att vi vill röra lite mer på oss och väljer att följa den vägvisande pilen som pekar mot sjön. Ska ta 15 minuter.
Fast när man tagit sig upp över kullen högst upp i bilden ovan så var det bara is, så vi vände. Såg lite spår av olika djur här uppe.
Små, små tassar har passerat här. För små för att vara räv.
Bra utsikt här uppifrån, men i vissa branta partier med djup snö var det lite knepigt att ta sig nedåt. Undrade ibland var jag får alla knäppa idéer ifrån. Men ner kommer man alltid och ner kom jag.
Det är fortfarande is på vattenpölarna, trots att vi haft en solig dag...
...och i skrevorna blommar blåklockorna.
Nu börjar vandrarna komma tillbaka.
Känner man att man verkligen vill ut i terrängen och inte vill eller kan gå så finns det en möjlighet att boka tur med ett fordon. Då är det någon av dessa terrängående bilar som används.
Fast mest används de till att transportera tvätt från stugorna och frakta upp varor som kommer med båten.
Snart kommer båten med nya passagerare och en del ska även lämna stället.
Se du båten, den ser ganska liten ut så man förstår att området är mycket större än man tror.
Efter ett tag så börjar den tuffa åt vårt håll och kommer närmare...
...och närmare.
För att komma helt rätt vid bryggkanten så står det en person och visat med armarna hur nära båten är. När armarna är helt ihop så är det dags att skynda iland.
Nya förväntansfulla personer anländer och snart blir det middag.
Idag är det inte hälleflundra, utan en jättegod köttgryta. Till middagen får vi finbesök utanför fönstret, en söt liten krabat som kommer förbi och hälsar på, men det kommer i ett senare inlägg.
Sedan börjar det bli dags att dra sig tillbaka för natten. Men kvällen bjuder på en färgsprakande solnedgång.
När solen försvinner bakom bergen så blir det lite mer avmätta färger.
.
Nästa om Grönland
Två härliga dagar ska vi få på Ice Camp Eqi.
Här blir det total avkoppling från omvärlden, åker du hit så kan du lika gärna lämna mobilen hemma för här ute finns det ingen som helst mobiltäckning.
Går inte att ringa eller koppla upp sig på nätet, läsa böcker, njuta av naturen och bara koppla av, det går bra.
El finns för det är väl försett med solceller. Värme får vi från kaminen.
Så här ser det ut i vår stuga.
På balkongen kan vi sitta och titta på glaciären och både lyssna och se när den kalvar. Bara svepa in sig i en filt och njuta.
Annars går det lika bra att ligga kvar i sängen och titta på glaciären.
I Café Victor äter vi frukost och middag.
Mysigt där inne.
Bra utsikt även därinne.
Det här måste vara en av världens absolut vackraste stugbyar.
Man kan även bo i några av tälten som liknar de Ger som vi bodde i när vi var i Mongoliet.
Vi startar lite lugnt vår första dag här, har ju haft en fantastisk färd hit och en lite tuff landning, så efter att ha inspekterat stugan och lite av området kan det passa med en G&T före middagen på hälleflundra.
En G&T EQI special, med glaciäris i.
.
Nästa om Grönland
Restaurangen på Arctic hotel heter Ulo och det finns en speciell grönländsk kniv som heter ulu
En ulu är en universalkniv som traditionellt används av inuitkvinnor. Ulu betyder också kvinnans kniv. Den används i så till en mängd olika saker som att flå och rengöra djur, klippa ett barns hår, skära mat och ibland till och med trimma block av snö och is som används för att bygga en iglo.
Restaurangen som vi ska äta på i dag heter Ulo, troligtvis en lek med orden Ilulossa och Ulu. De har den kniven som en symbol för restaurangen.
Den syns även ofta i konsten.
Fast vi behöver inte använda den kniven nu när vi ska äta middag. I dag har vi inte tänkt äta hälleflundra. Visst är hälleflundra gott men kanske inte sju av sju dagar i veckan. En vän till mig sa; "Tänk att tycka det är tjatigt med hälleflundra!". Jo, blir lite så.
Vad säg om att testa en grönländsk hamburgare. Det blir en "Arctic burger" på ren, myskoxe och lamm. Jag förstår varför den är så dyr, det är sallad och tomat till den också det är dyrt.
Skämt å sido, det är dyrt på Grönland runt 400 skr för en burgare, men så smakar den otroligt gott. Kocken berättade att de testat sig fram i två år innan de hittade den perfekta blandningen av de olika köttsorterna. Myskoxe är väldigt torrt kött, så även ren så det behövs lamm för att få den saftig och god att äta.
Kaffe på maten är alltid gott och är vi på Grönland så måste man testa det som kallas för grönländskt kaffe.
Här är historien om den och hur den görs.
Kan bara säga att den var mycket god.
.
Mera om Grönland
Vaknar till en solig morgon, det är den 29 augusti och maken fyller år.
I dag kan vi välja med att följa med på en vandring till ett vattenfall, som hotellet ordnar, eller utforska stan och området på egen hand.
Hade jag varit i form så hade nog vandringen lockat men gå i grupp nu är inte något jag vill, tror att jag skulle sinka gruppen. De som gick till vattenfallet visade bilder på det efteråt och det var ganska lite vatten där nu.
Efter frukost tar vi en promenad ner till bryggan och det får bli en bild på födelsedagsbarnet i äreporten av valben.
Sedan tar vi en förmiddagspromenad i byn.
Det där gröna huset, undrar om inte det är ledigt för att hyra ;)
Lite här och där står det en skoter och väntar på vintern.
Vanligaste fordonet nu är fyrhjulingen.
Växtligheten på Grönland är inte så kraftig, det odlas lite men blir mest lite dill och persilja.
Blomningen på det som hemma hos oss är överblommat är i full blom här , som maskrosorna.
Grönlands nationalblomma, Praktmjölke. Den blommar också nu.
Och så finns det mycket Polarull.
Den här blomman vet jag inte vad den heter, men fick berättat att bladen användes som smärtstillande.
Grönland är inte med i EU så det samarbete som finns om mobilabonnemang, “Roam Like at Home”, det fungera inte här så att ringa hem härifrån är dyrt. Det här kanske ett försök till fria samtal. Fast anslutningen till den apparaten verkar inte vara jordad. ;)
Lunchen i dag består av ett lunchpaket, pålägget på mackan var hackad lax och strimlad vitkål. Rotfrukter som tillbehör är väldigt vanligt.
Efter lunch tar vi en lite längre promenad ut ur byn. Vi fortsätter förbi stranden och bort mot flygplatsen.
Den består av en helikopterplatta, den används mest på vintern.
Bakom den finns fotbollsplanen.
Tror det är en match på gång där.
Ganska häftigt att se en match spelas här, med alla isberg i bakgrunden.
Vi fortsätter lite längre bort och naturen blir kargare.
Vi går tills vägen tar slut.
Där vid vägs ände, finns Arctic station. Det är Köpenhamns universitet som upprätthåller och finansierar det. Den är till för att främja arktisk forskning och utbildning på universitetsnivå inom alla aspekter av miljövetenskap.
Jag tog inte någon bild på det stora huset, men i deras vindskydden vilade vi en stund innan vi återvände mot stan.
Det börjar dugga lite smått då vi sitter där, så det är nog ett bra beslut att gå tillbaka. Molnen upp mot berget börjar bli mörka när vi passerar cafét. Det är stans andra matställe, men vill man äta där så får man göra det före klockan fem.
Sedan ökar regnet och molnen blir mer och mer hotfulla.
Känns skönt att vi har bokat bort på hotel Disko för att fira födelsedagsbarnet. Varvar ner med en G&T med grönländsk stuk av arktiska kryddor och Iceford Gin.
Till förrätt får vi en mycket god krabbsoppa. Krabban är snökrabba.
Inte alltför överraskande så blir det hälleflundra till huvudrätt.
Ingen tårta för födelsedagsbarnet men väl en smarrig dessert, dagen till ära.
Nästa om Grönland
.
Nä! Det blir inget hembränt äppelvin nu, även om jag har äpplen så det skulle räcka. Så mycket så inte ens rådjuren vill ha mer.
Men hundar blir det.
Hundar på Grönland är det absolut ingen brist på, de finns i massor och överallt. Fast antalet hundar har minskat de senaste åren.
Det bor ca 56.000 människor på Grönland och det finns ca 15.000 hundar.
Den grönländska hunden är en egen ras och är byggd efter de grönländska förhållandena. Det är en av de renaste och mest isolerade hundraserna i världen, eftersom det inte är tillåtet att blanda grönlandshunden med andra hundraser, och den har levt isolerad i många år.
Hunden är inte ett husdjur utan ett arbetsdjur och ett viktigt redskap för fångstmännen. Den är även viktig för turistindustrin, åka hundsläde är ett populärt nöje bland turister. På Svalbard såg vi att de även körde hundspann på sommaren, men då med kärra på hjul. Såg det inte på Grönland.
Finns även en militär användning av grönlandshunden. Den Danska marinen har troligen en av dom ovanligaste elitförbanden i världen. Slädpatrullerna består av 2 man och 11 hundar som patrullerar på norra Grönland. Varje tjänstgöringsperiod är på 26 månader och man besöker bara civilisationen en gång under dessa månader.
När vi promenerar runt i området så upptäcker vi hur många hundar det är egentligen. Nä de ligger ner och sover, tänker man inte på dem, men plötsligt kan man upptäcka att det finns en hel del.
De finns överallt.
Ha, jag är starkast.
Det är bara valpar under sex månader som får gå lösa, alla andra måste hållas kedjade. Det är lag på det.
En del hundar har underhållning av gässen.
Det är några gäss som är lite sena med häckningen som är kvar här ännu.
Bäst att pröva vingarna innan det är dags för den långa flygturen söderut.
Andra hundar sover räv och lyfter bara på ena ögonbrynet då vi går förbi..
Den här stora hunden höll till nere vid stranden, kändes lite som om den härskade över strandområdet. Den spände ögonen i en då man gick förbi, tror inte att den ville kela.
Människovalpar de fick gå lösa, även om de var över sex månader.
Den här killen hade snickrat sig en egen båt i slöjden.
Klart den måste testas.
Till slut, lite grönländsk humor.
Nästa om Grönland
.